Vad säger JSM Race om svensk tennis – och varför är inte våra bästa spelare på plats?

Efter en sommar med Corem Open, Elite Next Generation och nu senast JSM Race i Båstad är det dags att summera. Vad säger egentligen de tre största tävlingarna på hemmaplan om svensk tennis här och nu? Framgångar finns, men frågan är – når vi full potential som nation på sikt när inte alla våra bästa spelare ens är på plats?

En magisk långhelg i Båstad

Vilken tennishelg vi fick i Båstad. Vi anlände redan på torsdagen för två träningspass först med tjejerna och därefter killarna. I år hade vi med totalt sju spelare – en symbolisk siffra då vi också under 2025 just haft sju spelare uttagna till olika landslagsuppdrag. Fantastiskt för RQT Academy Program och Stora Wäsby TK, som för endast fyra år sedan inte hade en enda aktiv tävlingsspelare.

Vi var i vår verksamhet som mest uppe i 33 spelare under våren och vi insåg att vi blivit för stora för just denna verksamhet som mer och mer närmade sig en klubbsatsning. Nu har vi tightat till organisationen dels på tränarsidan och tillika minskat antalet spelare för att kunna ge alla mer tid och för att bygga en miljö där det finns plats för dem som verkligen vill något mer än bara deltaga i ”mysigt tennisspel”. I vår verksamhet skall man som spelare verkligen älska sporten och träningen och den miljön vi erbjuder – annars är spelaren i fel miljö. Som vi brukar säga: man måste förstå programmet både som spelare och ledare….

Båstad Sportcenter är en av världens finaste anläggningar för tävlingstennis. Grusbanorna, fotbollsplanerna, löparspåren, gymmet – allt finns på plats och nära tillhands. En dröm för en tennisälskare, men vill poängtera att det inte enkom är den fysiska miljön som spelar roll. Frågan som bör ställas är; ”vad kan vi konstatera gällande svensk tennis efter vi sett utfallet från de tre stora tävlingarna under sommaren på denna fantastiska anläggning?”

Framgångar, ja absolut…men också några frågetecken…

Vi kan räkna fina rubriker, en tredjeplats för 14-åringarna i Lag-VM, andra lag gick till slutspel, Lea Nilsson till final i US Open. Det händer saker i svensk tennis. Fler satsar, fler tar det på allvar – och då kommer framgångarna naturligt.

Frågan är om vi verkligen når vi full potential inom svensk tennis? Mitt svar är enkelt… NEJ! Vi är fortfarande för spretiga och för oproffsiga. Det gäller även oss på RQT – trots vårt bästa år någonsin måste vi utvecklas inför 2026. Samma sak gäller svensk tennis som helhet.

JSM Race – där våra bästa spelare måste vara på plats

Min största besvikelse är att de bästa spelarna inte är på plats och deltar – detta också summerat för tredje tävlingen i rad denna sommar. Det ser jag som ett stort misslyckande. Här anser jag att SVTF, förbundskaptener och sportchef måste sätta upp trycket på oss. Ska man vara med på landslagsaktiviteter så spelar du de fyra stora tävlingarna – over and out.

Det hade funnits ett stort värde om de 14-åringar som tog VM-brons hade hyllats här på hemmaplan inför publik. Tänk kraften i att samla spelare, föräldrar och tränare för möten om vad som krävs framåt. Om de bästa inte är på plats blir det lite uddlöst över tid – även om det såklart är fantastiskt för de spelare som vinner JSM.

Tillbakablick – Corem Open och Elite Next Generation

• Corem Open: Snart sju år utan topp 100-spelare som deltagit i tävlingen. Ett dystert rekord i sikte. Läs krönikan jag skrev tidigare i somras på ämnet HÄR.
• Elite Next Generation: Vi måste våga förändra tävlingsformer och åldersindelning. Yngre klasser, spel i flera åldrar – sluta bromsa utecklingen. Läs krönikan jag skrev efter Next Generation i somras HÄR.

JSM Race – förslag på förändringar

• Åldersklasser: 12–14–16 år. Slopa 18-årsklassen. Låt yngre spela uppåt om de kvalar in.
• Matcher: Låt spelare delta i flera klasser för möjlighet till fler matcher och mer press.
• Format: Gruppspel är bra, men ta bort B-slutspel. Starta i stället från åtton-delsfinaler.

Spelare som utmärkte sig

• Eric Ten – turneringens stora utropstecken. Vinner 16-årsklassen, slår tre -09: or och vänder finalen efter 0-1 underläge. Från förlust i Corem mot Svedstam (i en match jag såg) och nu vinst mot Svedstam och hela vägen till fullträff i Båstad – imponerande!
• Nicole Saidizand – pressade Hedvig Turesson i semifinal. Hedvig var starkare och snabbare, men Nicole visar fortsatt hög nivå och tar hem Stefan Edbergs pris för bästa 16-åring för andra året i rad ett år ung – som 15-åring. Dessutom utvecklas hon enormt utanför banan och är oerhört självgående kring sin utveckling numera inte fallet innan sommaren oerhört kul utveckling.
• Hedvig Turesson – final i klassen efter fysiskt stark utveckling. Härligt att se hur proffsig hon är på banan.
• Emina Honic & Mimmi Buchler – spännande i 14-årsklassen. Synd att vi saknade Vega Bontin och Grace Bernstein.
• Emil Curovic – årets kung. Vinner SALK, JSM Inne, Corem Open och JSM Ute. Mycket imponerande svit!
• Wictor Kjellberg – trots sjukdomar tillbaka med fint spel, intressant framtid ihop med lillebror Tom och storebror William.

Lärdomar att plocka med sig från sommaren 2025

1. Fler och fler jobbar hårdare tycker vi – både tränare och spelare. Exempel: Magnus Gustavsson och Lasse Jönsson i Göteborg, Henke Holm som både fixade banor och bollade in juniorer i Båstad och många andra. Vi tycker att det hänt mycket sedan 2020 och jag tror naivt att RQT har påverkat fler satsningar i unga åldrar på olika ställen.
2. Regionerna kan växa – Göteborg känns som en stark region i rörelse.
3. Fysik saknas på tävlingarna – varför ser vi inga fysiska tränare på plats? Här borde regionerna samarbeta.

Avslutning – våga förändra!

Båstad levererade magi – både väder och tennis. Att skriva av sig efter dessa tävlingar har varit en ynnest. Jag hoppas ingen läser detta som ”bittert gnäll”, utan som en önskan om förändringar och utveckling.

Svensk tennis måste våga ta större kliv. Vi ser redan förbättringar, men vill vi på riktigt nå högre höjder krävs;

• Att våra bästa spelare alltid är på plats på våra största tävlingar.
• Att vi vågar ändra tävlingsformer och strukture
• Att vi ställer högre krav – på oss själva, våra spelare och vårt förbund

Det är min innersta önskan gällande svensk tennis inför 2026!

Hör av er så förklarar jag mer om varför ovan är viktigt och kanske även en diskussion om hela krönikan eller Svensk Tennis i sin helhet. Kommentatorsfältet finns också!

Tack för ordet – vi hörs igen efter SALK Open 2026!