KRÖNIKA. Veckans krönikör slår ett hårt (forehand) slag för kvaliteten – inte kvantiteten.
Det var Johan Hultkrantz här igen. Jag arbetar (fortfarande) som tenniscoach, mestadels på svenska, i Helsingfors, Finland sedan 1995. Som vanligt kommer jag att skriva korta kolumner som passar in i det moderna digitala formatet. Förra månaden skrev jag om tennisens ”six-pack”:
Hur många timmar står din coach på banan per vecka i medeltal? Har du vågat ställa den frågan till din coach? Om inte skulle jag uppmana dig att göra det. Jag har arbetat som coach sedan 1986 (samma år som Nadal föddes) och min bestämda uppfattning är att det är mycket svårt att leverera hög kvalitet i medeltal över tid om man gör över 20 timmar per vecka. Självklart, om man bara matar bollar och är mera av en ”bollmaskins-coach” än en aktiv och dynamisk coach så kan man säkert göra 35-40 timmar per vecka. Jag har en bekant som driver en stor gymkedja i Helsingfors och frågade honom hur många timmar per vecka en PT kan göra i medeltal och skapa ett aktivt mervärde för sina betalade kunder ur ett längre perspektiv. Han svarade utan att blinka 18 timmar!
De professionella coacherna i fotboll och ishockey kanske är på planen och rinken med spelarna 10-20 timmar per vecka, lite beroende på vilken del av säsongen vi talar om. Det finns ju inte på kartan att man skall vara 7-8 timmar per dag på en tennisbana. Tyvärr finns det alltför många coacher både i Finland och i Sverige som gör detta eftersom 300 kronor per timme multiplicerat med 20 timmar per vecka endast ger cirka 25 000 kronor per månad. En medianlön i Sverige 2023 var 35 000 kronor vilket innebär att man måste coacha 28-30 timmar per vecka vilket enligt mig gör det svårt att upprätthålla kvaliteten under hela året. Det finns kanske ett undantag om man lyckas sprida ut sina timmar så man arbetar sju dagar i veckan, men å andra sidan är man aldrig ledig från sitt jobb. En tenniscoach måste i många fall också själv betala för tennisskor, omsträngningar av racketar, fysioterapi och gymkort för att han/hon skall kunna genomföra sin verksamhet. Lösningen för en coach är att ha ett annat arbete vid sidan om eller att se till att lönen skulle vara cirka 500 kronor per timme. Att vara en bra tenniscoach kräver så pass mycket att man inte kan vara trött, slö eller likgiltig. Är du pilot, kapten eller lokförare finns det mycket strikta regler för hur mycket man får arbeta per vecka och hur många timmar man får arbeta på en dag.
Även om man ”bara” står på banan 20 timmar per vecka kan det vara mycket annat arbete som en coach måste hugga tag i. Boka banor, boka grupper, planera sina träningar, kontinuerligt utbilda sig vidare samt ta sig till olika anläggningar. En rörmokare eller elektriker tar faktiskt betalt för sina transporter till och från de ställen där de utför sina jobb på. För de coacher som gör mera än 20 timmar per vecka, vilket säkert väldigt många gör för att få det att gå ihop rent ekonomiskt, skulle jag absolut rekommendera följande ”lilla hemlighet”; När du har arbetat 6-8 veckor så ta ledigt antingen ett förlängt veckoslut eller en vecka. Du kommer inte kunna leverera bra coachning av hög kvalitet till dina spelare på banan från början av augusti till slutet av juni, det är helt ohållbart att köra 45 veckor mer eller mindre på raken. Periodisera året så att du arbetar till exempel från början av augusti till början av oktober, sedan 4-7 dagars paus. Efter det kör man fram till jul där kommer det en naturlig paus under jul och nyår. Sen arbetar man på vidare i januari och februari för att sedan på nytt ta en paus på 4-7 dagar. Nästa block med arbete blir mars och april där man kan ta en liten paus i slutet av april eller början av maj. Sista blocket blir fram till midsommar eller månadsskiftet juni/juli. Kör man med detta upplägg tror jag definitivt att risken för utbrändhet, stress och trötthet minskar samt att man har stora möjligheter att förlänga sin karriär som coach. En annan viktigt aspekt är att dina spelare kommer märka att du mår bättre och när du mår bättre kommer de förmodligen att spela bättre, så en äkta och härlig win-win uppstår mellan spelare och coach.
I min nästa krönika som kommer i maj kommer jag att behandla att det finns oerhört stora skillnader mellan att vara tennistränare och tenniscoach. Det som har stört mig med alla dessa (fantastiska) poddar och artiklar som har funnits sedan 2020 är att i 95 procent av samtliga tillfällen väljer man av någon underlig anledning att nämna ”tränare/instruktör” och inte coach. För mig är det som att jämföra en städare (tränare/instruktör) och VD (coach) för ett medelstort börsbolag.
SENASTE KRÖNIKORNA PÅ BASLINJEN:
