KRÖNIKA. Om mervärdet med att tennisklubbar aktivt satsar på att utveckla tävlingsspelare för att säkra klubbens framtid och engagemang.
Per-Erik ”Perra” Granath har jobbat som tränare de senaste 40 åren och haft förmånen att träna många duktiga juniorer – och några som har kunnat försörja sig som proffs.
Är det viktigt att jobba för att få fram tävlingsspelare i den egna klubben?
Jag anser att det är en av tennisklubbens absolut viktigaste uppgifter för att säkerställa framtida juniorer, tränare, ledare och kunder till abonnemang och strötimmar. Frågan är idag aktuell när det visar sig att det blir allt färre licenserade tävlingsjuniorer.
Jag tror också att problemet med att det kommer fram mindre antal tävlingsjuniorer skapar olika konsekvenser beroende på om det är en storstadsklubb eller landsortsklubb. Storstadsklubbarna har ofta fullbelagt i sina tennishallar även om det inte kommer fram duktiga juniorer. Samtidigt har de ofta ekonomin för att göra större satsningar då det ofta blir överskott i verksamheten. För landsortsklubbarna anser jag att det är en överlevnadsfråga att få fram tävlingsjuniorer – vilka ska annars driva klubbarna vidare som ledare och tränare? Vi ser redan nu att landsortsklubbarna och deras regioner tappar mark.
Tävlingserfarenhet – en investering för framtiden
För de som varit tävlingsspelare på en hygglig nivå (som exempel deltagit i JSM) är tennisen i de flesta fall ett livslångt engagemang.
Många tar en paus för att studera eller bilda familj, men återkommer senare för att spela med sina egna barn och skapa en ny generation tävlingsjuniorer. Dessa personer bokar också abonnemang och strötimmar. På tennisgymnasiet i Lidköping har i stort sett alla som gått där börjat spela tennis med sina föräldrar. Ofta blir de före detta tävlingsjuniorerna engagerade i klubbarnas styrelser och kommittéer. Det är jätteviktigt att vi har personer med tennisbakgrund i kommittéer och styrelser för att vi ska kunna prioritera det som är kärnverksamheten i en tennisklubb nämligen att utbilda barn och vuxna i tennis oavsett nivå.
Många före detta tävlingsspelare driver också företag och kommer tillbaka till tennisen som sponsorer. Det är mycket lättare att fråga om sponsorskap om du pratar med en företagsledare eller VD som har ett förflutit som tävlingsspelare.
Kunskapsöverföring
Genom att fostra mer tävlingsspelare höjer vi kunskapsnivån på alla nivåer i klubbarna.
Tävlingsjuniorerna är också viktiga som hjälptränare i den egna klubben” om de får gör det de är bra på”. De är bra på att spela tennis och spelar de med de yngre juniorerna så härmar de och lär sig snabbt. Blir alltid lika ledsen när man ser tävlingsjuniorer hänga på bollkorgen och vara bollstartare. För många av de duktiga juniorerna blir också tennisen ett yrke. Alltid lika roligt på tävlingar att träffa på före detta elever som fortfarande brinner för tennis och nu har det som ett yrke.
Att höja nivån
Det känns som ambitionen hos klubbarna (styrelser och tränare) att fostra tävlingspelare har minskat. Det måste bli viktigt att ha duktiga juniorer i klubbarna igen. Tittar man på sociala medier så visar klubbarna att de har många arrangemang så som pizzakvällar, spökkvällar och mycket mer och det är absolut inget fel på det. Väldigt sällan ser man extra aktiviteter som riktar sig till att bli bättre i tennis. För möjlighet till extra träning finns för klubbarna. Ofta följer träningen skolterminerna.
Det är 365 dagar på ett år. 178 skoldagar och 187 dagar utan skola.
Ska man bli duktig i tennis så är min mening att de skolfria dagarna är de viktigaste då man inte har någon tröttande skola. Det kan vara match eller träning. Jag har haft förmånen att ha både Robin Söderling och Elias Ymer i träning. Om det inte var matcher så var det oftast dubbla träningspass när det inte var skola. Ett träningspass och ett organiserat matchspelspass.
När jag skriver om att fostra tävlingsspelare menar jag inte de som spelar SO TOUR tävlingar och andra mindre tävlingar i regionerna. Jag menar tävlingsspelare som kommit en bit i sin utveckling och spelar tävlingar som JSM och Corem Open med mera.
När vi sedan pratar om att nå de riktigt höga höjderna som topp 500 i världen krävs extra program från 16 år anser jag. Men det gäller att höja nivån på alla tävlingsspelare då kommer inte nivån till topp 500 i världen kännas lika avlägsen.
Ett gemensamt ansvar
Jag tycker att vi i Sverige ska kunna ha minst 8 spelare topp 500 på både dam och herrsidan. Vi har jättefina anläggningar och många duktiga tränare men kanske inte tillräckligt många som vill göra jobbet för att få fram duktiga tävlingsjuniorer. En bra början tycker jag ROG projektet är som börjar nå ut till fler och fler klubbar.
Det gäller att använda resurserna rätt och att de tränare som har engagemang och intresse för att jobba med tävlingsjuniorer får möjlighet att göra det och att klubbarna ger de möjlighet att åka med på tävlingar och jobba individuellt med spelarna.
Som avslutning vill jag betona vikten av att alla klubbar oavsett storlek, hjälper till att få fram duktiga juniorer. Det är också viktigt att information som ROG och så vidare når ut till styrelserna i tennisklubbarna då blir arbetet för tränarna lättare.
Alla åsikter och ställningstaganden som framförs i krönikorna är skribenternas egna. Fler krönikor finns här. Trevlig läsning!
SENASTE KRÖNIKORNA PÅ BASLINJEN:
