Halvtid i Sverige-Tunisien och vad passar bättre än att formulera veckans rader för veckobrevet? Graham Potter – vilket geni! VM-guldet känns inte orimligt längre, med Potter vid rodret. Här hade det inte varit orimligt att börja raljera om hur stor roll coachen har i en spelares/ett lags prestation, men jag väljer att låta bli. Istället är det värt att notera att det ser ut som Henke Larsson ingår i Tunisiens ledarstab samt hylla att Marcus Leifby pumpar på med Leifby Live på Sportbladet. När är ”Linus Live” tillbaka, som testkördes under Davis Cup i Partille, frågar ingen. Det får vi se, blir mitt svar.
Baslinjen vore ingenting utan alla som ställer upp på intervjuer, med att skriva själva eller bidrar på ett eller annat sätt. Därför är det en icke-fråga att själv alltid vara med när idéer eller liknande frågor kommer. Så var fallet nu veckan som gick, då det var världspremiär för livedebatt på Baslinjen när jag och Jonas Arnesen diskuterade ”makten, pengarna och framtiden för svensk tennis”. En oerhört nyttig erfarenhet för mig själv, får jag säga. Före inspelningen var jag mest fokuserad på att tekniken skulle fungera. Efter var det precis som efter mer eller mindre varje poddavsnitt jag spelar in – lite lätt ångest allt jag kom på i efterhand som jag borde ha sagt.
Tanken var aldrig att någon av mig eller Arnesen skulle övertala varandra, och det har länge varit tydligt att de som varit ”fine” med processen inte kommer ändra sig, och de som varit emot processen kommer inte heller de att ändra sig. Syftet med debatten var snarare att båda skulle lufta sina argument och åsikter runt ämnen som engagerar och visa på att debatt är positivt för alla.
De sakerna jag dagen efter funderade vidare på och som jag i efterhand känt varit intressant att prata mer om:
- På tal om granskningen mot Rosberg och det tveksamma i att de som ska granska fallet sitter på flera stolar, (en invändning Arnesen lyfte och som jag också tycker är relevant): Man kan diskutera rättssystemet och ifall det bör förändras, men jag tänker också att man behöver acceptera att det är som det är just nu. Vilket samhälle skapar vi om vi resonerar att ”om vi vinner så vinner vi, om vi förlorar vägrar vi acceptera förlusten”?
- Vi kom in på att diskutera att det i slutändan inför årsvalet fanns två alternativ som ordförande, och ifall det var bra eller dåligt att det kom fram en utmanare till Rosberg några månader före själva valet: Arnesen tyckte det var onödigt. Jag har de senaste dagarna funderat på scenariot om det kommit fram en kandidat som sagt ”jag lägger in en miljard kronor”. Då är jag relativt säker på att ”Rosbergs sida” hade kastat Ulf under bussen. Därmed var det inte ”att störa processen och skapa osämja bland medlemmarna” som var problemet, utan att man inte ville att 100 miljoner skulle riskeras.
- Personen som anmält Rosberg/Gardell, är det okej eller dåligt att personen är anonym? Först och främst: Det krävs ett visst mod att anmäla något som riskerar att väcka starka reaktioner. Jag har förståelse för att någon väljer att lyfta en fråga som man anser behöver granskas. Vi som skriver om tennis har ett ansvar, däribland jag själv, något vi också pratade om i slutet av debatten i torsdags. Om man ser i kommentarsfälten till både mina inlägg, Arnesens inlägg och andra som skriver om tennis så ser man att det inte sällan kan vara en aggressiv ton. Jag har personligen därför full förståelse för att en person som anmäler en sådan här sak till att börja med är anonym. Det har i vissa inlägg på sociala medier redan funnits en känsla av häxjakt på personens namn och identitet, något som förstärkts i en del kommentarer, därför är det nästan en nödvändighet att personen är anonym. Dessutom kommer anmälarens identitet bli känd så småningom, ifall jag förstått saken rätt.
- Varför spelar det roll egentligen någon roll överhuvudtaget vem som anmält det? Det handlar inte om den personen VS. Rosberg, utan enbart om processen inför årsmötet. Anmälaren har ingenting med den processen att göra. Så, för sakfrågans skull är det helt irrelevant vem anmälaren är, eller?
- Arnesen la fram poängen att granskningen gör att svensk tennis utveckling tar längre tid. Vissa saker kommer dra ut på tiden i och med att det här ska granskas först och så vidare. En fair point och ett argument för att anmälningen är onödig. Men, jag tänker att eftersom det här är ett jätteviktigt prejudikat för idrotten överlag, så får det givetvis ta den tiden det tar. Hur lång tid som helst om så är nödvändigt, eftersom det är en viktig fråga.
- Min känsla i efterhand var att det är svårt att bortse från att pengarna kan ha fungerat som ett incitament inför årsmötet och att det skett en påverkan inför valet. Det är inte huvudfrågan, utan frågan är om det är okej att det sker påverkan och pengar ligger på bordet. Arnesen argumenterade för att det sker inför alla politiska val – det lovas grejer som kostar pengar, varför ska man inte få göra det inom idrotten? Jag tycker å andra sidan inte att det är den föreningsrörelsen vi bör ha i Sverige. Det är nog där skärningspunkten ligger – skall/bör det vara ok eller inte?
Det här är inte ett försök att återuppta debatten eller ge mig själv sista ordet, utan några egna reflektioner som jag fortsatt fundera på efter sändningen, precis som jag gissar att även Arnesen gjort kring vissa saker han kanske tänker att han borde ha sagt, eller som ni lyssnare sliter ert hår för att vi båda bommade att kontra med.
Vad tyckte ni om konceptet som helhet med livedebatt? Hiss eller diss? Flög det eller kraschlandning? Har ni inte sett den så går den att se i efterhand HÄR.
Sist, och absolut inte minst, stort tack till Jonas Arnesen för ett kul och bra samtal! Som väntat höll vi inte med varandra om allt, men det är som alla kunde se okej att ha olika åsikter, man kan fortsatt ha en god relation och ton ändå.
Veckans order of play (may be revised)
Måndag:
Linus veckobrev.
Tisdag:
Lunch på linjen, talkshowen ihop med Christoffer Karlén!
Onsdag:
Premiär för ett nytt koncept på Baslinjen i videoformat: ”Agree or Disagree”. Premiärgäster: Sigge Mladenovic och Viktor Zetterholm!
Torsdag:
Ny krönika av Kleopatra Mitras. Fabrikerna som bygger – men inte bär.
Fredag:
Podcasten är tillbaka på fredag efter att ha gått runt på olika veckodagar. Nu med Lasse Jönsson, Ullevi TK och tidigare proffsspelare.
Lördag:
Krönika om den mest politiska Grand Slam-turneringen, French Open!
Söndag:
Vilodag, men veckans slice på Instagram. Ni missade väl inte gårdagens ”Veckans slice, brought to you by Babolat”? Kolla på Baslinjens instagram ”Baslinjencom” vem gästen var och svaret på om hen alltid ger 100%.

