Tid och träning är vägen till framgång – inte dina gener eller din intelligens!

Ett mejl i slutet av december. Tre veckor senare satt Johan Hultkrantz mittemot en av världens främsta forskare om prestation. Det han sa under lunchen i Tallahassee gick rakt emot en av idrottens mest seglivade myter: att framgång handlar om talang.

Hösten 2019 hade Svenska Dagbladet en artikelserie med en svensk-amerikansk professor som hette Anders Ericsson som var en av världens kändaste experter och forskare på området ”peak performance”; helt enkelt hur blir man bra på någonting; det kunde vara tennis, köra taxi i London, schack eller spela fiol, det kan i princip vara allt möjligt. Jag hade aldrig hört talas om honom tidigare trots att han var svensk, gett ut böcker på svenska och sålt sina böcker i långt över en miljon exemplar. Jag blev intresserad och skickade ett mail till honom 29.12.2019 på svenska, han besvarade detta på engelska (!) 3.1.2020 och endast efter knappt tre veckor satt jag där med honom ”face to face” över en lunch i Floridas huvudstad Tallahassee, väl på plats var det inga problem med att tala svenska med Anders, hans svenska var fortfarande mycket bra, dock skrev han endast på engelska.

Tillsammans hade jag med mig min bästa kompis svensken Anders Eriksson (ja du noterar säkert samma sak, nästan samma namn som Professor Ericsson!) som driver en tennisklubb i Austin, Texas. En del av denna resa betalades av en den finlandssvenska tidningen HBL, självklart så publicerades denna artikel också, faktiskt efter Ericssons död (stroke) 17 juni 2020 vilket kändes mycket konstigt att man inte fick den publicerad när han levde, tyvärr fylldes tidningarna av Covid-19 så min artikel var tvungen att vänta. Anders Ericsson blev 72 år, hans död uppmärksammades endast måttligt i svensk media trots att den världsledande experten och forskaren Anders Ericsson jobbade i över fyrtio år med att forska i bakgrunden och orsakerna till framgång, dock endast i USA. Anders doktorerade vid Stockholms Universitet 1976 och lämnade Sverige 1977 när han var 30 år gammal.

För dig som inte har fem (5) minuter att läsa denna krönika kan istället se en intervju med Anders Ericsson som gjordes av och med Larry King 2017, är Larry King en ”expert” på att vara journalist och talkshows? Är Serena Williams ”expert” på att prestera på tennisbanan? Denna intervju är fantastisk bra!  https://www.youtube.com/watch?v=7gn3f8sEb8Y&t=20s 

Tid och träning är vägen till framgång – inte dina gener eller din intelligens!

Det var ganska svårt att kommunicera och intervjua Professor Ericsson eftersom han var ytterst akademisk, teoretisk och intellektuell, man var tvungen att vara mycket fokuserad, som tur var spelade jag in hela intervjun på min telefon, annars skulle det nog inte gått att göra en artikel om detta.

Anders ville slå hål på alla myter om underbarn, medfödda gåvor och talang. Han hade tagit reda på bakgrunden till personer som har nått extrem framgång och menade att det alltid finns en logisk förklaring. ”Jag har inte hittat ett enda underbarn under alla mina år som forskare”. Anders hävdade bestämt under flera gånger under intervjun att ”det finns inga underbarn, enastående gener eller naturtalanger”.

– Vägen till framgång och expertis går i stället via 5 000 till 30 000 timmars handledd och målmedveten övning med fokus på kvalitet. Anders hade som hobby att om någon nämnde en framgångsrik idrottare eller musiker att köra research på denna person för att bevisa att denna hade börjat tidigt, hållit på i många många år samt i de flesta fall haft handledd och målmedveten träning med coach eller lärare, han menar att många människor vill så gärna tro på tur, under, ”gåvor från gud” och mirakel men eftersom konkurrensen är så pass hård att endast långsiktigt hårt arbete lönar sig!

Du har kanske hört eller läst om 10 000-timmarsregeln i engelsmannens Malcom Gladwells bästsäljande bok Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer. Boken utkom 2008, såld i över 30 miljoner exemplar och är baserad på Anders Ericssons forskning trots att Ericsson aldrig hade träffat, talat i telefon eller mejlat med Malcom Gladwell. Trots det var Ericssons forskning mellan åren 1976-2008 en förutsättning för att Gladwell skulle kunna skriva sin bok och bli multimiljonär. Ericsson hade under flera årtionden forskat i vad som ligger bakom framgång, men frukterna av den mödan fick han inte själv. Andra har blivit framgångsrika på hans idéer. 

Anders berättade för mig att Gladwells bok är en populärvetenskaplig psykologisk bok, det finns mycket i hans bok som är förenklat och inte helt stämmer. Han hade egentligen inte tänkt reagera på forskningsstölden, men uppmanades av en litterär agent att skriva en egen bok ur ett sitt eget, vetenskapliga perspektiv. Boken heter Peak: vetskapen om att bli bättre på nästan allt: sanningen om 10 000-timmarsregeln, kom ut 2016. Boken har sålt i över en miljon exemplar och översatts till 13 språk. Mest har hans bok sålts i Kina och Sydkorea. –  Ämnet framgång och prestation verkar tydligen vara viktigt i dessa länder sa Anders. Tesen är att ingen är begränsad till talang, vi skapar själva gränsen för våra förmågor.

Många människor vågar inte byta arbete eller branch när det har fyllt 50!

Anders ville uppmuntra äldre att byta bransch efter att de har fyllt 50 eller utveckla sig inom sin befintliga bransch.

–  Man har mycket goda möjligheter att byta bransch eller skaffa sig en ny utbildning efter att man fyllt 50. Det mesta går att göra bara man lägger ned tillräckligt med tid och har bra lärare eller mentorer. Vill man inte byta bransch är det ändå viktigt att vidareutveckla sig och lära sig nya saker och tog läkare som ett exempel. En nyutexaminerad ung allmänläkare gör ett bättre arbete än en erfaren läkare som inte har satsat på att utveckla sig. Det handlar om att man inte kan göra ett bra arbete om inte hjärnan regelbundet får ny stimulans, man blir helt enkelt sämre trots att man har mera erfarenhet mätt i tid. Våra hjärnor har så mycket outnyttjad kapacitet och vi har så mycket mera potential än vad vi tror oss ha.  

Tar vi en parallell till tenniscoacher så upplever jag att det är omöjligt att vara en bra tenniscoach om man inte då och då går på kurser, träffar eller formella utbildningar. Det går inte att kräva utveckling hos sina spelare om man själv inte vill utveckla sig.

Timmar olika värda

Anders Ericsson har kommit fram till att när det gäller idrott och musik handlar det alltid om att man har börjat väldigt tidigt i livet med det man vill bli bra på, att man fått stöd av sina föräldrar, lärare eller en coach och att man tränat målmedvetet och under handledning 10 000–30 000 timmar fram tills man har nått åldern 15–20 år, vilket i praktiken handlar om 2-5 timmars utövande per dag om man slår ut det som ett genomsnitt.

– Då det handlar om idrott finns det också fysiska egenskaper, det är lättare att bli professionell basketbollspelare om man är lång och lättare att springa maraton om man är en lättviktare. Hemligheten är att det inte finns några hemligheter. Anders fortsätter problemet med Gladwells bok är slutsatsen att man automatiskt blir expert på sitt område om man lägger 10 000 timmar på det. Jag anser att det vanligtvis handlar om mycket mera än 10 000 timmar, oftast 20 000 till 30 000 timmar, men i vissa undantagsfall så lite som 5 000 timmar, jag betonar ändå att det måste finnas en lärare eller mentor som ger omedelbar feedback och kallar detta för handledd och målmedveten övning”. Det är faktiskt Anders som har myntat uttrycket ”Deliberate practice”  Anders fortsätter att bli expert endast med hjälp av Youtube eller genom att vara del av en stor grupp fungerar inte. Det måste finnas en omedelbar interaktivitet mellan handledare och elev.

Vad innebär då ”deliberate practice” som på svenska är handledd och målmedveten träning?

För att träning ska räknas som ”deliberate” krävs följande element:

• Tydliga, specifika mål: Istället för att ha ett vagt mål som att ”bli bättre”, bryts färdigheten ner i små, mätbara delar 
• Fullt fokus och ansträngning: Träningen kräver maximal koncentration och är ofta mentalt utmattande. Det handlar inte om att göra något passivt eller automatiskt
• Utanför komfortzonen: Du måste ständigt öva på saker som ligger precis bortom din nuvarande förmåga (i den så kallade ”närmaste utvecklingszonen”)
• Omedelbar feedback: För att korrigera fel krävs snabb återkoppling, antingen genom en coach, lärare eller objektiva mätvärden.
• Mentala representationer: Genom träningen skapar hjärnan detaljerade inre modeller av hur färdigheten ska utföras, vilket gör det lättare att upptäcka egna misstag.

Minne viktigare än intelligens

När det gäller att lyckas i näringslivet eller som forskare finns en uppfattning bland många människor att de är födda med hög intelligens och lyckas tack vare det. Anders menade att intelligensen i dessa fall enbart är ganska viktig.

– Det avgörande är ändå hur mycket tid du lägger ned och förmågan att komma ihåg så mycket som möjligt. Minnet är viktigare än intelligensen. Han gav som exempel en jämförelse mellan världens absolut bästa schackspelare och en grupp mycket bra schackspelare, Anders hävdade att den absoluta världseliten har en lägre intelligenskvot än de som nästan är på elitnivå. När de inte lyckas vinna med ett lägre IQ så måste de kompensera med att lägga ner mer tid och det är just tiden som gör dem till mästare. 

Jag upplever samma sak med tennis, har man inte tillräckligt mycket med talang så får man lägga ned mera tid istället. Uttyycket ”hårt arbete slår talang när talangen inte arbetar hårt!” är ju en klassiker. Helt avgörande för framgång är mentala representationer; det vill säga en bildupplevelse som äger rum utan inverkan av något externt stimuli. Schackspelarna ser bilder på hur schackbrädet ser ut och hur de kommande vinnande dragen kommer att ske. Att se saker och ting i bilder är något helt avgörande för att lyckas även inom idrott och näringsliv. Många tennisspelare spelar ju matchen kvällen före i sitt huvud före de går och lägger sig.

Min sista fråga till Anders handlar om vilka tankar och funderingar han har kring Nobelpriset. Väldigt många nobelpristagare får ju priset i relativt hög ålder, i vissa fall otroligt många år efter de har skapat sina teorier.

– Jag har inte ägnat en tanke åt detta. Däremot så har jag samarbetat med ett par tre olika amerikanska forskare som har fått Ekonomipriset (ofta kallat Nobelpriset i ekonomi)”. Trots att hans område formellt är psykologin har hans forskning en nära koppling till ekonomi och idrott. Hans teser gällande utveckling och en högre prestation kunde vara bra för både individen, företagen samt samhällsekonomin. Och sist och slutligen; varför inte för svenskt tennis och dess framtid?!?

Faktaruta Anders Ericsson

• Född 1947 i Bromma
• Uppvuxen i Sollentuna
• Doktorerade i psykologi vid Stockholms Universitet 1976
• Lämnade Sverige 1977 (besökte endast Sverige under korta perioder på somrarna)
• Verksam vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh från 1977
• Floridas huvudstad Tallahassee var Ericssons hemstad sedan 1992
• Han avled i juni 2020, 72 år gammal och arbetade heltid (trots att han var pensionär!) fram till dess på Florida State University på fakulteten för psykologi