WTA har infört ett nytt krav på genetisk testning för alla spelare som vill tävla på damtouren. Beslutet innebär en av de största förändringarna av tourens regelverk på många år och väcker frågor om rättvisa, integritet och framtidens damidrott. Baslinjen reder ut bakgrunden och läkaren Staffan Jannesson Billing förklarar varför han välkomnar beslutet.
Av: Linus Eriksson
Det var den amerikanske tennisjournalisten Ben Rothenberg, känd för sin oberoende nyhetsplattform Bounces, som den 19 juli avslöjade WTA:s nya regelverk på sin Substack. Efter hans publicering gick det fort. Inom loppet av ett dygn hade WTA bekräftat uppgifterna för Reuters, och nyheten spreds vidare via bland andra Al Jazeera.
Det handlar om det här: från och med den 1 juli 2026 måste varje spelare som vill tävla i damklassen på WTA-touren – från de allra största turneringarna ner till WTA 125-nivån, alltså betydligt fler än bara toppskiktet – genomgå ett engångstest för den så kallade SRY-genen.
SRY, en förkortning för Sex-determining Region Y, är en gen som normalt sitter på Y-kromosomen – den kromosom som män normalt bär på. Testet tas vanligen genom att man för en tops mot insidan av kinden, ibland genom ett blodprov, och analyserar sedan DNA:t för att se om SRY-genen finns eller inte.
Man analyserar alltså inte hela kromosomuppsättningen (46,XX=kvinna eller 46,XY=man), utan använder SRY som ett screeningtest. I princip har alla män SRY-genen medan kvinnor saknar den. Men det finns ovanliga undantag.
Ett negativt testresultat gör spelaren tävlingsberättigad, utan vidare utredning, för resten av karriären, eftersom den genetiska sammansättningen inte förändras över tid behöver testet bara tas en gång.
Om SRY påvisas innebär det inte automatiskt att spelaren utesluts. Ett positivt resultat leder i stället till en mer omfattande medicinsk utredning med kromosomanalys, hormonprover och genetisk analys. SRY-testet fungerar alltså som första steget i en utredning – inte som ett slutligt besked om en persons biologiska kön. Syftet är att identifiera de mycket ovanliga fall där en person har SRY-genen men ändå aldrig har påverkats biologiskt av manliga könshormoner på det sätt som normalt sker under en manlig pubertet. Sådana tillstånd är mycket sällsynta, vilket gör att screeningen sannolikt kommer att leda till få oväntade fynd.
Den regel som nu skrotas byggde istället på testosteronnivåer. Sedan 2024 hade WTA tillåtit spelare som identifierade sig som kvinnor att tävla om de skrev under en förklaring om sin könsidentitet och sedan höll testosteronnivån under 2,5 nmol/L kontinuerligt i minst två år innan tävling – och därefter permanent. Ingen kirurgi eller juridisk könsbekräftelse krävdes.
Det nya regelverket river upp den modellen helt och ersätter den med ett rent genetiskt kriterium. WTA själva har, i ett skriftligt uttalande till Reuters, beskrivit det som ett sätt att säkerställa tydliga och rättvisa förutsättningar för tävling – och tillagt att man är medveten om att frågan är känslig och komplex, och avser hantera implementeringen med respekt för alla inblandade.
Kritiker av liknande regelverk har lyft frågor om personlig integritet, medicinsk sekretess och risken att kvinnor med ovanliga genetiska variationer påverkas. WTA har uppgett att spelare som omfattas av ytterligare utredningar kommer att erbjudas medicinskt och psykologiskt stöd.
Det finns i dagsläget inga kända transkvinnor aktiva på WTA-touren. Den enda öppna transkvinnan i tourens historia är Renée Richards, som tävlade under 1970-talet. Richards, som senare blev tränare åt bland andra Martina Navratilova, har sedan dess själv svängt i frågan och förespråkar numera att transkvinnor inte ska tävla i damidrott.
WTA:s beslut kommer inte från ingenstans eller plötsligt. Det följer en tydlig trend inom internationell idrott det senaste året: World Athletics införde ett identiskt SRY-test inför VM i Tokyo 2025, och Internationella olympiska kommittén antog en motsvarande policy i mars 2026, som ska tillämpas första gången vid OS i Los Angeles 2028. Flera andra förbund och organisationer har fattat liknande beslut – bland dem amerikanska USTA, som redan förra året införde ett liknande krav, om än utan större uppmärksamhet.
Vad som återstår att se är hur långt ner i tennisens hierarki den här typen av regler kommer att sträcka sig. Regelverket gäller spelare som tävlar på WTA-touren, inklusive WTA 125-nivån. ITF, som arrangerar ITF World Tennis Tour-tävlingarna där en stor del av de svenska tennisspelarna befinner sig, är en separat organisation med eget regelverk, och det är i dagsläget oklart om, eller när, man där skulle kunna tänkas följa WTA:s exempel.
Läkarens expertkommentar – Staffan Jannesson Billing, specialist i Obstetrik och Gynekologi, Överläkare på Kvinnokliniken i Helsingborg
”Jag är positiv till WTA:s beslut. Det finns idag starkt vetenskapligt stöd för att genomgången manlig pubertet ger prestationsfördelar, bland annat genom större skelett, högre muskelmassa, större muskelstyrka, större hjärt-lungkapacitet och högre hemoglobinnivåer. Svensk forskning, bland annat av Tommy Lundberg, har visat att dessa fördelar i stor utsträckning kvarstår även efter flera års hormonbehandling.
Den kritik som framförts mot att alla kvinnliga spelare testas anser jag inte håller. Tvärtom är en generell testning enligt min bedömning mer rättssäker och mindre integritetskränkande än att enskilda spelare väljs ut för kontroll. Om endast vissa personer skulle testas uppstår svåra frågor: Vilka ska väljas ut? Kvinnor med mycket muskler, breda axlar eller kraftig behåring? De som presterar bäst? Det riskerar att bli både godtyckligt och mer stigmatiserande än att alla genomgår samma screening.
Det har också påståtts att WTA inför något unikt. Det stämmer inte. World Athletics (internationella friidrottsförbundet) har redan infört en liknande modell med ett engångstest för SRY. WTA följer alltså en utveckling som redan pågår inom internationell elitidrott.
Min uppfattning är att samma princip bör införas i alla idrotter där fysisk kapacitet påverkar resultatet. Först och främst handlar det om rättvisa för de kvinnor som tränar och tävlar inom damidrotten. Sen skyddar testning också kvinnor som misstänks vara män. Det sammantaget måste väga tyngre än möjligheten för en individ, exempelvis transkvinnor, att tävla i damklassen där biologiska förutsättningar kan ge en betydande prestationsfördelar. Så ja, bra att testet införs.”
Mer kunskap från Staffan om kvinnor och idrott finner du på Instagram: https://www.instagram.com/staffan.jsonbilling/
