Efter 18 år i Svenska Tennisförbundets valberedning, varav tolv som ordförande, kliver Petra Tedroff åt sidan. Med lite distans till årsmötet ger hon nu sin bild av processen bakom valet av ny ordförande – en bild där hon ser brister i både balans och transparens. Samtidigt har andra involverade beskrivit processen som korrekt genomförd och i linje med förbundets demokratiska ordning.
Av: Linus Eriksson
När Svenska Tennisförbundets årsmöte avslutades 26 april stod det klart att Petra Tedroff inte längre ingår i valberedningen. Hon hade redan före mötet meddelat att hon inte ställde upp för omval. Beslutet hade vuxit fram över tid, men arbetet de sista månaderna före årets val blev enligt henne avgörande i beslutet.
– Det här har funnits i mig i ett par år, att det är dags att lämna över. Men det som varit nu vägde över.
– Det blev tydligt att det var rätt tidpunkt att kliva åt sidan.
Hon beskriver sina år i valberedningen som både intensiva och givande, men konstaterar att årets process stack ut jämfört med tidigare erfarenheter.
– Jag har aldrig varit med om något liknande som det här.
I Tedroffs beskrivning tog hela processen tidigt en tydlig riktning i ordförandefrågan.
– Min upplevelse är att valet var förutbestämt. Hela tennisrörelsen bestämde sig tidigt för en linje och höll fast vid den.
Hon menar att det påverkade både vilka kandidater som fick utrymme och hur dialogen med regioner och andra delar av organisationen fördes. Bland annat lyfter hon att vissa aktörer tidigt fick möjlighet att träffa en specifik kandidat och personer runt honom, något hon upplever skapade en obalans.
Samtidigt framhåller andra företrädare att processen följt gällande struktur, där årsmötet är den beslutande instansen och där medlemmarna ytterst avgör utfallet.
– Formen på mötet kan vara korrekt. Men vägen dit är minst lika viktig, säger Tedroff.
Som ordförande i valberedningen beskriver hon en situation där olika uppfattningar behövt hanteras parallellt.
– Min roll blev att försöka medla. Det har varit en väldigt stor press.
Perioden har enligt henne varit krävande även på ett personligt plan, med hög arbetsbelastning och svåra avvägningar hon tvingats göra och balansera.
En viktig anledning till att Tedroff valde att lämna valberedningen var att hon inte stod bakom det slutliga förslaget.
– Jag hade inte förtroende för den ordförandekandidat som mina kollegor i valberedningen landade i.
Hon upplever att ekonomiska resurser fick en framträdande roll i processen och att gränsdragningen där inte alltid var tydlig. Samtidigt har andra röster i debatten betonat att ekonomi är en viktig del i strategiska diskussioner om förbundets framtid och utvecklingsmöjligheter.
Tedroff återkommer till vad hon anser är kärnan i uppdraget: att sätta riktning, formulera mål och samla organisationen. Hon betonar också vikten av oberoende i rollen och menar att nära relationer till externa finansiärer kan riskera att skapa intressekonflikter.
Vidare framhåller hon behovet av att lyssna in olika perspektiv och bygga förtroende över tid. I det ingår, enligt henne, en tydlig hantering av frågor som rör oberoende och relationer till externa aktörer.
Under processens gång lyftes även andra namn fram i frågan kring ordförandeskapet. Tedroff menar att en kandidat hon själv ansåg lämplig kom in för sent för att få verkligt genomslag.
– Den kandidaten skulle ha lyfts fram tidigare.
Utöver den aktuella processen ser Tedroff ett bredare behov av utveckling i hur valberedningsarbetet bedrivs. Hon pekar på ökad transparens och tydligare nomineringsvägar som möjliga steg framåt, liksom en översyn av hur klubbarnas inflytande kan stärkas.
Samtidigt konstaterar hon att flera faktorer påverkar sådana här processer.
– Det är naivt att tro att man inte påverkas av vad media skriver.
Tedroff menar också att processen i för stor utsträckning kom att bedömas enbart utifrån ett internt tennisperspektiv, utan att tillräcklig hänsyn togs till hur den uppfattades bredare inom föreningsidrotten.
Hon anser att signalerna runt processen borde ha vägts in tydligare under arbetets gång och pekar på att hela den tidigare styrelsen valde att lämna sina uppdrag i samband med årsmötet.
Vid årsmötet valdes slutligen Ulf Rosberg till ny ordförande för Svenska Tennisförbundet.
Hur processen uppfattas i efterhand går isär. Medan vissa ser valet som ett naturligt steg i förbundets utveckling, uttrycker Tedroff en oro för att det kan bli en utmaning att samla organisationen framåt.
– Det kommer bli ett tufft år för styrelsen att få alla att dra åt samma håll.
Samtidigt understryker hon att hennes kritik inte riktas mot enskilda personer, utan enbart om hur processen fungerat i praktiken.
När hon nu lämnar gör hon det med en förhoppning om att svensk tennis fortsätter utvecklas – både i hur beslut fattas och hur olika delar av organisationen samverkar.
– Jag hade önskat en process med ännu tydligare fokus på våra grundvärderingar, där kandidater bedöms utifrån kompetens och förmåga att driva förändring.
