Valberedningen om arbetet bakom ordförandevalet i Svenska Tennisförbundet

Efter den uppmärksammade processen kring ordförandeposten i Svenska Tennisförbundet valde Baslinjen att ställa ett antal frågor till valberedningen om arbetsgången, eventuella externa påverkansfaktorer och hur kandidaturvalet hanterades.

Baslinjen kontaktade Svenska Tennisförbundets valberedning efter årsmötet 2026 med en rad frågor kopplade till processen kring ordförandeposten, där Ulf Rosberg till slut valdes till ny ordförande.

Frågorna berörde bland annat arbetsprocessen efter att Christer Gardells ekonomiska erbjudande blivit offentligt, hur valberedningen resonerat kring alternativa kandidater, eventuell extern påverkan, samt hur man säkerställt oberoende och demokratiska principer i arbetet.

Valberedningen har valt att inte besvara frågorna i intervjuform, utan har istället lämnat en sammanfattande redogörelse av sitt arbete inför årsstämman 2026.

Valberedningen har i samband med publiceringen framfört att deras avsikt är att i första hand hålla sig till frågor som berör deras uppdrag inom ramen för valberedningsarbetet. De framhåller även att de inte önskar spekulera, redogöra för personliga ståndpunkter eller gå in på detaljer som rör enskilda bedömningar eller interna överväganden i processen.

Valberedningens sammanfattning. Följande text återges i sin helhet enligt valberedningens önskemål.

Vi lyfte frågan gällande ordförandeposten internt redan under hösten 2024, bland annat eftersom en ordförande inom SvTF inte har suttit längre än fem år i modern tid (Åsa Hedin tillträdde som ordförande 2020). Valberedningen kan komma med egna förslag till styrelseplatser, men i slutändan är det upp till de röstberättigade regionerna att avgöra vad de vill och tror behövs inom styrelsen (ny kompetens, mer kompetens inom ett område etc). Valberedningens uppgift är att sedan väga samman regionernas inspel med den helhetsbedömning vi gör.

Efter årsstämman 2025 tog vi kontakt med Ulf Rosberg (vars namn inte kom från någon finansiär) och genomförde en intervju med honom i juni. Vi såg honom som en stark kandidat med mycket goda kompetenser och ville lyfta honom till regionerna, men hann inte göra det innan Christer Gardells uttalanden i media.

I alla våra kontakter med regionerna har det funnits en enighet kring att processen ska följa SvTF:s och RF:s stadgar och att demokratiska grundprinciper ska följas. Det är för övrigt tankegångar som har delats och uppmuntrats av samtliga kandidater som vi har intervjuat.

Vi hade flera möten med jurister, möten med RF etc, just för att få klarhet i att processen sker enligt stadgarna samt varit demokratisk. En nödvändig åtgärd men det gjorde att hela processen drog ut på tiden och tog längre tid än önskvärt.

Inför årsstämman efterfrågade regionerna förändring, parallellt med en önskan att de ledamöter som inte stod för omval skulle fortsätta sina förtroendeuppdrag. När samtliga tre som inte stod för omval valde att lämna sina poster i förtid blev vårt arbete mycket mer omfattande än normalt.

Valberedningen har, inför årsstämman 2026, arbetat självständigt med det fulla mandatet från regionerna att ta fram och intervjua personer. Personerna som valberedningen lämnade som sitt slutgiltiga förslag till årsstämman har inkommit från regioner, klubbar och valberedningens egna nätverk, där vi genomförde en gedigen intervjuprocess för varje enskild kandidat. Kandidatprocessen har således bedrivits självständigt av valberedningen.

När årets arbete var klart presenterades ett remissförslag för regionerna. Valberedningen har endast ett förslag och de som utöver det har kandiderat till styrelsen, föreslagits till styrelsen eller intervjuats, presenteras inte. Helt i linje med gängse valberedningsarbete. Valberedningens slutgiltiga förslag bör vara så väl förankrat att det kommer gillas av årsmötet. Att vara inlyssnande gentemot de röstberättigade är därför en valberednings kanske viktigaste uppgift.

Slutligen vill jag tillägga att våra bedömningar har grundats i kompetens och helhet, inte ekonomiska löften/finansiering/pengar. Vårt intresse ligger alltså i att söka den kompetens som efterfrågas samt andra aspekter vi behöver ta hänsyn till, såsom könsfördelning, mångfald och geografisk spridning.

// Emma Ståhl, ledamot i valberedningen

Baslinjen ställde inför arbetet med denna artikel ett antal frågor till valberedningen kopplade till processen inför ordförandevalet. Frågorna återges nedan i sin helhet för transparensens skull:

• Hur såg er arbetsprocess ut från att Gardells erbjudande blev känt till att ni landade i ert förslag av Ulf Rosberg som ordförande?
• Övervägde ni i tidigt skede andra alternativ som ordförande och varför föll de bort?
• Vilka delar av processen avvek konkret från hur ni brukar arbeta ett ‘normalt’ år?
• Fanns det tillfällen där ni övervägde att avbryta processen eller markera mot yttre påverkan?
• Hur säkerställer en valberedning sitt oberoende när det finns ett konkret ekonomiskt erbjudande kopplat till en viss kandidat?
• Vilken typ av kontakt – direkt eller indirekt – har förekommit mellan valberedningen och aktörer kopplade till det ekonomiska erbjudandet?
• Hur diskuterade ni internt risken för förväntningstryck kopplat till det ekonomiska erbjudandet – och vad landade ni i?
• Vad svarar ni på kritiken om att ekonomiska löften kan ha påverkat valberedningens arbete?
• RF har uttryckt oro kring att ekonomiska utfästelser kan påverka demokratiska val – hur ser ni på den kritiken?
• Hur vägde ni in risken för en RF-granskning när ni la fram ert förslag?
• Finns det en risk att förtroendet för förbundets demokratiska modell har skadats i och med den här processen?
• Om processen i efterhand skulle underkännas – hur skulle det påverka er syn på ert arbete?
• Vad var det i den föreslagna ordföranden som gjorde honom till rätt kandidat i just detta läge?
• Hur hade samma kandidat stått sig i en “normal” process utan externa faktorer?
• Vilka kompetenser vägde tyngst i er bedömning – tenniserfarenheten, näringslivserfarenheten eller idéerna i ett förändringsarbete?
• Fanns det starka motkandidater som föll bort och varför?
• Kan ni beskriva varför det dröjde till början av april innan regionerna fick ta del av Robert Samuelsson som kandidat?
• Hur ser ni på att hela styrelsen byttes ut samtidigt – var det önskvärt ur ett förändringsarbetsperspektiv?
• Finns det en risk i att tappa kontinuitet när en hel styrelse byts ut?
• Vilken bild fick ni av varför så få valde att ställa upp för omval?
• Hur stor påverkan tror ni deras beslut hade att göra med Gardells initiala önskan om en helt ny styrelse?
• Har ni varit i kontakt med någon ledamotskandidat som Rosberg eller Gardell önskat in i styrelsen?
• Vad, om något, skulle ni gjort annorlunda i processen?
• Vilka signaler tycker ni att den här processen skickar till andra förbund och valberedningar?
• Ni tre som är valda på nytt (eller du som svarar på frågorna), hur tänker ni kring Petra Tedroffs kommentarer kring att hon gjorde sig skiljaktig från Rosberg som föreslagen ordförande?
• Har ni lärt er något som bör förändra hur valberedningar arbetar framöver?

Den aktuella processen kring ordförandevalet i Svenska Tennisförbundet har väckt frågor i flera delar av Tennissverige, inte minst kopplat till arbetsgång, tidslinjer och hur externa faktorer kan påverka en valberednings arbete. Syftet med denna publicering är att återge valberedningens egen beskrivning av processen samt de frågeställningar som legat till grund för Baslinjens granskning.