I ett uppmärksammat avsnitt av Linus på Baslinjen Podcast delade Sandra Rusk sina kunskaper kring kvinnors hormonella hälsa. Mycket av det hon tog upp var värdefullt, men överläkare och gynekolog Staffan Jannesson Billing menar att vissa aspekter behöver kompletteras – framför allt för att kvinnor och flickor inte ska gå miste om den hjälp som faktiskt finns att få.
Av: Linus Eriksson
Som gynekolog, sjukgymnast och utbildad inom träningsfysiologi vid Karolinska Institutet har Staffan Jannesson Billing under lång tid intresserat sig för kvinnors hälsa och träning. När han lyssnade på poddavsnittet med Sandra Rusk uppskattade han mycket av det som sades. Samtidigt menar han att bilden riskerar att bli för ensidig om man inte också lyfter fram de medicinska behandlingsmöjligheter som finns.
– Att äta bra och sova gott är självklart viktigt, men det löser inte allt. Många flickor och kvinnor har starka menstruationssmärtor eller så rikliga blödningar att livet och idrotten påverkas kraftigt. Då behöver man veta att det finns bra behandlingar som kan hjälpa. Du kan inte sova dig igenom en dysmenorré – där behövs läkemedel.
Staffan håller med om att man ska optimera sin vardag med mat, sömn och återhämtning, men betonar att det är viktigt att skilja på livsstilsråd som bidrar till allmänt välmående och på medicinska behandlingar som löser eller minskar problemet, när inte livsstilsråd räcker till.
– Det är ungefär som att säga till någon med högt blodtryck att slappna av och sova mer – det kan hjälpa lite, men ibland behövs läkemedel. Samma gäller för många av de gynekologiska problem som unga kvinnor kämpar med.
Begreppet dysmenorré – svåra menssmärtor – är något som drabbar en stor andel unga kvinnor. Här finns effektiva läkemedel att tillgå, både smärtlindring och hormonell behandling, ofta ett preventivmedel. Staffan understryker att det inte handlar om att förringa värdet av hälsosamma vanor, utan att påminna om att dessa inte alltid räcker.
– Det är olyckligt om unga kvinnor får känslan av att de själva bär skulden för sina problem för att de inte ’äter tillräckligt bra’ eller ’sover tillräckligt’. När smärtan eller blödningarna är så stora att man måste stanna hemma från skola eller träning är det ett tydligt tecken på att man behöver hjälp. Och hjälp finns.
– Ett stort problem är att många unga tjejer har fått höra att menssmärta är något man bara ska stå ut med, säger Staffan.
– Det blir en normalisering av lidande som inte är rimlig. När hälften av alla unga fotbollsspelare svarar att mens eller mensvärk hindrat dem i sin idrottsutövning är det en signal på att vi måste ta problemet på allvar. Smärta som gör att man stannar hemma från träning eller skola är inte något man ska ’bita ihop’ inför – det är ett medicinskt problem som kan och bör behandlas.
En punkt där Staffan reagerade särskilt starkt, var Sandras tveksamma inställning till preventivmedel. Han menar att preventivmedel inte bara är till för att undvika graviditet, utan i hög grad är viktiga verktyg för att behandla mensrelaterade problem.
– Många unga kvinnor har behov av preventivmedel för att inte bli gravida, men många får också stor hjälp av dem, för att slippa rikliga blödningar och smärta. Att framställa preventivmedel som något negativt blir missvisande eftersom det finns lång erfarenhet och omfattande forskning som gör att man kan känna sig trygg med det man väljer. Många blir dessutom helt blödningsfria med exempelvis hormonspiral – vilket kan vara livsförändrande, inte minst för idrottande tjejer. Och hormonspiral kan även unga tjejer ha innan de fött barn, vilket deras föräldrar ofta inte vet.
Han påpekar också att det inte finns några belägg för att det skulle vara skadligt att ta bort menstruationen. Tvärtom kan det vara en stor lättnad för de som lider. P-piller kan till exempel ta bort den naturliga menscykeln och därmed också ägglossningar och ”riktig mens”, vilket kan lindra PMS-besvär. Även andra läkemedel kan användas för att dämpa PMS. Staffan tycker att det i poddavsnittet blev det lite olyckligt framställt som att livsstil skulle vara den viktigaste faktorn till att orsaka PMS, när det egentligen rör sig om en ökad känslighet hos vissa individer för nedbrytningsprodukter av gulekroppshormon efter ägglossning.
Staffan lyfter också fram att samhället behöver bli bättre på att prata om menstruation och behandling.
– Många föräldrar, tränare och till och med en del vårdpersonal är osäkra på vad som faktiskt är normalt och vad som kan behandlas. Därför är det viktigt att vi som läkare är tydliga: det är inget farligt att ta bort mensen. Tvärtom kan det vara en av de mest effektiva vägarna till bättre hälsa, bättre skolgång och bättre idrottsprestationer för unga kvinnor. Och mensen kommer tillbaka, när man väl slutar med sitt preventivmedel.
En annan fråga som ofta väcker intresse är om träning bör anpassas efter var i menscykeln man befinner sig. Här menar Staffan att forskningsläget är tydligt: på gruppnivå finns inget stöd för att styrke- eller uthållighetsträning ska planeras i relation till menscykelfas eller att kvinnor (motion eller elit) har konsekvent ökad möjlighet att dra nytta av specifika träningsformer under specifik del av menstruationscykeln. Man har heller inget belägg för att p-piller har positiv eller negativ inverkan på effekt av styrke- eller uthållighetsträning.
– Det är alltid roligare att lyfta en studie som visar en liten skillnad, men om man ser till den samlade kunskapen så finns inget stöd för att rekommendera styrke- eller konditionsträning i en specifik fas av cykeln. Det är viktigt att kommunicera, även om det inte är lika uppseendeväckande. Sen på individnivå kan man uppleva att man mår sämre eller bättre i olika perioder och att man får anpassa träning till det – vilket är viktigt – men det är något annat.
Staffan Jannesson Billing vill därför komplettera det som togs upp i poddavsnittet: att hälsa inte bara handlar om livsstilsval, utan också om att våga söka och ta emot medicinsk hjälp när det behövs.
– Jag tycker det är jättebra att man lyfter fram kost, sömn och egenvård – det ska alla sträva efter. Men för många tjejer räcker det inte, och det är viktigt att de får veta att hjälp finns. Man kan vända sig till ungdomsmottagningen, barnmorska eller husläkare. I krångligare fall blir vi som gynekologer inkopplade. Att undvika till exempel smärtlindring, preventivmedel eller tona ner behov av medicinska behandlingar kan riskera att unga kvinnor lider i onödan.
Han avslutar med att betona att hans syfte inte är att kritisera, utan att förtydliga.
– Det här är otroligt viktiga frågor för tjejers och kvinnors livskvalitet och idrottande. Därför behöver vi vara noga med att ge hela bilden.
Fotnot: Vill du komma i kontakt med Staffan gör du det på staffan@jsonbilling.se eller via LinkedIn https://www.linkedin.com/in/staffanjannessonbilling/
SENASTE ARTIKLARNA PÅ BASLINJEN:
- Nattåget till Luleå – och jakten på nästa steg för Jan Simonsson
- Bygger vi spelare från Röd nivå på ett effektivt sätt i Sverige idag?
- ”Vi ska aldrig säga aldrig” – Thea Frodin är svensk medborgare, men USA:s nästa tennisstjärna
- Månadens boktips, med Ida Johansson
- Tennisdoktorns mytklinik: 2. Missuppfattningen om att tyngdöverföring är nyckel till hastighet
Lämna ett svar