Amerikansk collegetennis har aldrig producerat fler världsspelare. Samtidigt lägger universitet ner tennisprogram i snabb takt. Nu förändras hela ekonomin bakom collegeidrotten – och det kan få stora konsekvenser även för svensk tennis.
Av: Linus Eriksson
Bakom stora delar av turbulensen ligger den uppmärksammade House vs NCAA-förlikningen – en juridisk uppgörelse som på många sätt förändrat hela den amerikanska collegeidrotten. Under decennier byggde NCAA-systemet på att idrottarna formellt sett var amatörer och därför inte fick ta del av de enorma intäkter som collegeidrotten genererade. Men efter flera rättsprocesser tvingades NCAA till förändring. Förlikningen innebär i praktiken att universitet nu får möjlighet att dela ut stora summor direkt till sina atleter genom så kallad revenue sharing. Problemet för mindre sporter är att pengarna främst väntas gå till amerikansk fotboll och basket – de sporter som driver tv-avtal, publikintäkter och sponsorpengar. När universiteten samtidigt måste hitta utrymme för nya mångmiljonkostnader hamnar sporter som tennis snabbt under ekonomisk press.
Det brukade vara en av svensk tennis kanske viktigaste språngbräda mellan junior- och senioråren.
När steget från juniortennis till proffsliv blev för dyrt, för ensamt eller för osäkert fanns USA där. Ett stipendium kunde ge matcher, utbildning, tränare, gym, fysioterapi och flera år att utvecklas utan att familjen behövde finansiera hela satsningen själva.
Subscribe to get access
Read more of this content when you subscribe today.
Har bara hört om ett tennisprogram som lagts ned, nämligen Arkansas i SEC-konferensen.
Efter att beslutet offentliggjordes kom det dock in generösa frivilliga gåvor som gjorde att man kunde återinsätta tennisprogrammet.
Yes står mer om detta i reportaget 👍🏼