Växjö Calling! är Baslinjens artikelserie där vi inför slutspelet i Svenska Juniorcupen möter några av spelarna som ska göra upp om medaljerna på flicksidan.
Nu har turen kommit till Malmö och Fair Play TK – och till en av Sveriges mest lovande unga spelare just nu.
Emina Honic har redan gjort avtryck på ITF-touren och drömmer om att bli bäst i världen. Men när slutspelet väntar i Växjö handlar fokus minst lika mycket om något annat: lagkänslan i Fair Plays lag, tävlingsglöd – och tron på att allt faktiskt kan hända.
Av: Linus Eriksson
Det har varit en intensiv period för Emina Honic, född 2011. Tävlingsresorna har avlöst varandra och tiden hemma i Malmö har varit begränsad.
Men snart väntar några dagar där det handlar om något annat än individuella rankingpoäng.
– Jag har inte varit hemma så mycket på senaste, men jag vet att det kommer gå i perioder. Nu är jag jättetaggad på lag-SM. Det är kul att vara med tjejerna och Ulf Persson (coach) – vi känner varandra väldigt bra.
Precis som man kan tänka sig tycker även Emina att det är skillnad på att spela individuella tävlingar och att kliva ut på banan i lagformat.
När man reser själv till turneringar är det ofta långa stunder mellan matcherna där man är ganska ensam. I lagtennisen ser det annorlunda ut.
– När man är på tävling själv är man ju ensam när man inte spelar. I lag är det jättekul för man har alltid någon att vara med. Och de som inte spelar hejar hela tiden. Man spelar inte bara för sig själv utan också för laget.
Den där känslan av gemensamt ansvar tycker hon gör något speciellt med matcherna.
– Jag tror alltid på att vi kan vinna. I lag kan verkligen allt hända.
Just energin runt banan är något hon återkommer till när hon pratar om vad som gör ett lag starkt.
– Det är viktigt att de som är utanför banan hejar och får fram positiv energi. Man får inte börja tro att man inte kan vinna bara för att man kanske inte är favoriter.
Samtidigt menar Emina att man inte får glömma att det fortfarande är individens prestation som är avgörande.
– Var och en måste också till viss del få göra sin grej. Ibland kan det vara lite svårt när man är tillsammans hela tiden. Jag själv vill gärna vara lite för mig själv före match eller kvällen innan, och det är inte alltid så lätt när man reser och tävlar med ett lag.
Ett av hennes starkaste lagminnen kommer från ett internationellt sammanhang – när Sverige tog brons i lag-VM för juniorer.
– Det var jättestort när vi kom trea i VM. Det var första gången Sverige hade tagit sig dit på hur många år som helst, så det var verkligen speciellt att ta bronset.
Under vintern fick hon också känna på en ny erfarenhet när hon var med i Fair Plays elitserielag. Fair Play, som i perioder varit dominanta inom serietennisen för seniorer i Sverige. Även om Emina inte fick spela några matcher under serien blev erfarenheten viktig.
– Det var jättekul att få vara med. Jag hade inte förväntat mig att få spela, men man hade såklart hoppats lite… I elitserien märkte jag också att alla verkligen trodde att de kunde vinna varje match. Den känslan var väldigt tydlig och stark.
Samtidigt blev det ett tillfälle att studera spelare hon själv ser upp till.
– Jag fick med mig mycket matchrutiner och kunde se hur de jag ser upp till förbereder sig.
Två av spelarna hon nämner är Rebecca Munk Mortensen från Danmark och svenska landslagsspelaren Kajsa Rinaldo Persson.
I Svenska Juniorcupen väntar nu en annan roll. Här är hon själv en av spelarna som kan sätta tonen i laget.
– När jag var med i elitserien försökte jag mest lära mig och göra som de andra. Nu tror jag att jag mer får försöka vara ett gott exempel själv och göra rätt saker.
Målsättningen inför slutspelet i Växjö tycker Emina är given.
– Jag tror alltid att vi kan vinna. Om alla i laget presterar på topp tycker jag att vi har bra chanser. Målet är guld.
Samtidigt vet hon att konkurrensen är hård.
– KLTK brukar vara bra och Helsingborg också.
Det senaste året har annars varit ett viktigt steg i hennes utveckling. Efter många års framgångar i svenska tävlingar har hon det senaste månaderna tagit klivet upp på ITF-touren. Där ser verkligheten annorlunda ut än hon varit van vid.
– I Sverige vann jag mycket fler matcher, som till exempel förra sommaren. När man börjar spela ITF möter man ofta äldre spelare och då vinner man inte lika mycket. Om man inte vinner turneringen känns det som att man förlorar varje vecka.
Det har ibland varit mentalt tufft.
– Jag tycker alltid det är jobbigt att förlora. Ibland börjar man ifrågasätta sin tennis när det går sämre.
Samtidigt försöker hon påminna sig om att nivån är högre.
– Man måste komma ihåg att det faktiskt är svårare. Men det har inte varit lätt. Folk sa att man kommer förlora mer när man börjar spela internationellt, men jag var nog inte riktigt beredd på det då. Nu förstår jag vad de menade
Resultaten i år – en final, två semifinaler och en kvartsfinal på ITF-nivå – visar ändå att utvecklingen går i rätt riktning.
På banan beskriver hon sig själv som en spelare som länge byggt mycket på stabilitet och rörelse. Nu försöker hon bygga om spelet till att bli mer offensivt.
– Jag har alltid varit ganska stabil och rört mig bra, men jag försöker bli mer aggressiv. Serven har blivit bättre också.
Det är dock inte alltid lätt att spela så match efter match.
– Ibland blir jag lite passiv när det är viktigt. Då vinner jag kanske ändå på att jag springer bra och kämpar. Men jag försöker påminna mig om matcher jag förlorat för att jag blivit passiv.
Det är också därför hon försöker våga spela mer framåt – även när det kostar poäng på kort sikt.
– Jag tänker att det kommer hjälpa mig i framtiden.
Tycker du det är kul att spela offensivt?
– Ja, det är faktiskt jätteroligt att spela så – när det funkar! Men det är svårt att spela så en hel match.
Den kanske största lärdomen från det senaste året är ändå mental.
– Man måste vara beredd att förlora mycket.
Till vardags går Emina i årskurs åtta på Malmö Idrottsskola. Tennisen är redan en stor del av vardagen. Tre dagar i veckan tränar hon på skoltid i Fair Play, innan ytterligare träningspass väntar senare på dagen.
Emina får frågan vad hon har för mål och drömmar med sin tennis.
– Jag vill fortfarande bli bäst i världen och inspirera yngre spelare.
Hon skrattar lite när hon fortsätter.
– Inte bara bäst i världen ett tag – utan länge. Nästan bäst genom tiderna, om det går.
Idolerna är inga små spelare.
– Serena Williams är en av mina största idoler. Hon trodde alltid på sig själv och kämpade så mycket.
Men allra högst upp finns en annan spelare.
– Nadal är nummer ett!
Under året hoppas Emina fortsätta samla erfarenhet på ITF-touren – och gärna rankingpoäng.
– Målet är att vinna en ITF-tävling i år. Eller flera om det går. Och samla så mycket poäng att jag kan spela junior-Grand Slam nästa år.
Men först väntar Växjö. En helg där lagtennis, lagkänsla och medaljdrömmar står i centrum – och där Emina Honic tänker gå in på banan med samma övertygelse som alltid. Att allt faktiskt kan hända.
Fotnot: Deltagande lag i slutspelet på flicksidan är Djursholms TK, Fair Play TK, Helsingborgs TK, KLTK, Näsbyparks TK, Påvelunds TBK, Ullevi TK och Växjö TS (arrangör)
