Med en bakgrund som elitaktiv i taekwondo, landslagstränare, fystränare och idrottslärare har Jesper Skaneby länge rört sig i gränslandet mellan prestation, pedagogik och utveckling. I sin nya bok Uppfinnarkraften tar han ett djupare grepp – och menar att hur vi rör oss påverkar hur vi tänker, beslut vi tar och i längden hur vi lever.
Av: Linus Eriksson
Jesper Skaneby har tillbringat större delen av sitt liv ordagrant i rörelse. Som aktiv taekwondoutövare nådde han internationella framgångar med EM-brons och flera nordiska och svenska mästerskapstitlar. Efter den egna karriären följde uppdrag som landslagstränare för både Sverige och Danmark, innan han vidareutbildade sig inom idrottsvetenskap via GIH.
Parallellt har han haft roller som fystränare i flera stockholmsbaserade tennisklubbar, inom innebandy, i Djurgårdens fotbollsverksamhet – och som gymnastiktränare hos Brommagymnasterna. I dag arbetar han som idrottslärare, med särskilt fokus på hälsopedagogik och idrottslära.
Det är också där, i mötet mellan rörelse, lärande och mänskligt beteende, som grunden till boken Uppfinnarkraften har vuxit fram.
”Jag har alltid förespråkat allsidighet. Det kommer både från min bakgrund i taekwondo och från allt jag sett som tränare. Variation gör någonting med oss – både fysiskt och mentalt”, säger Jesper.
Vägen från idé till färdig bok blev dock betydligt längre än planerat. Det tog nästan två år innan ett förlag valde att satsa på boken.
”Som okänd författare handlar det om att vara extremt tydlig. Jag hade manuscoach, fick feedback, skrev om och förbättrade mig hela tiden. Det var en lärorik men krävande process, som tog sin tid”, berättar han.
Skrivandet tog fart redan innan Jesper gästade podden Linus på Baslinjen, i maj 2021. Jesper arbetade då aktivt i olika tennisklubbar och bar på många idéer om fysträning för tennisspelare – trots att han själv inte hade tennisbakgrund.
”Min största styrka, ansåg jag då och gör fortfarande, var just att jag inte kom från tennisen. Jag kunde bära in allsidighet från andra idrotter in i tennisen. Samtidigt var jag inne i ett mer affärsmässigt tänk och försökte nästan göra en metod av det hela.”
Livet kom dock emellan – med jobb, familj och andra åtaganden – och under åren förändrades också Jespers perspektiv på träning.
”Jag blev äldre, världen hann ikapp och jag var tvungen att omvärdera mycket av mina tidiga resonemang och tankesätt. Jag började istället titta djupare på kreativitet och atletisism. Varför kan vissa spelare lösa situationer på extremt annorlunda sätt, när det verkligen gäller? Medan andra inte är lika uppfinningsrika i liknande situationer?”
Den frågan blev en vändpunkt. Jesper började intressera sig för kreativitet som träningsbar förmåga.
”Redan för några år sedan hade jag skrivit om ett kapitel i boken kanske 200 gånger. Det kapitlet handlade om fördjupningen av allsidig träning. Ta Zlatan som exempel – att han kunde göra höga sparkar handlade om hans bakgrund och rörelserikedom, bland annat från taekwondo.”
Därifrån växte en ny nyfikenhet fram: kan kreativitet i rörelse tränas systematiskt?
”Jag började ringa runt till folk inom helt olika fält. Som fystränare tror man ofta att vissa övningar är ‘bättre’ än andra, vilket är en tanke jag är rätt övertygad om att ni tennistränare också tänker ibland. Jag ville istället titta på en annan nivå: hur påverkar olika rörelseval hjärnan?”
I boken lyfter Jesper bland annat begreppet problemlösningskreativitet, men också originality – förmågan att skapa helt nya rörelser eller lösningar.
”Historiskt finns det i nästan alla idrotter utövare som har förändrat spelet genom att hitta på något nytt. Truls Möregårdh är ett bra exempel i nutid, när han kommer med helt nya slag.”
Ett centralt budskap i Uppfinnarkraften är att kreativitet inte ska vara något slumpmässigt eller beroende av tränarens dagsform och hur pigg hen är på att tänka till kring vad som ska göras på dagens träning.
”Mycket av den träning som bedrivs i dag är randomiserad. Man lär sig som ledare något inspirerande på en utbildning eller fortbildning, kommer hem till sin vardagsmiljö och testar det under en veckas träning. Sedan glöms det bort. Det finns ingen långsiktig strategi.”
Han ger ett konkret exempel från lagidrott:
”Sätt en fotbollsspelare vid hörnflaggan med boll och två försvarare. Uppgiften är att ta sig därifrån med bollen i behåll. Det finns ingen färdig lösning – bara ledtrådar. Det är live-kreativitet och ett sätt att träna kreativiteten men ändå grenspecifikt, vilket går att göra på regelbunden basis.
Den typen av uppgifter menar Jesper går att överföra till både tennis, skolidrott och motion.
”Kreativitet stärker motivation, fysisk självkänsla och beslutsfattande. Det finns forskning som visar att människor blir mer engagerade när de får skapa själva – det som kallas Ikea-effekten.”
Ikea-effekten?
”När man köper inredning till sitt hem på Ikea sätts ens kreativa tankar igång och man är själv med och påverkar exakt hur allt ska se ut hemma. Du ”tvingas” ta beslut, vilket stärker din motivation och fysiska självkänsla.
Boken som Jesper skrivit riktar sig brett: till tränare, föräldrar, aktiva, motionärer – och även till dem som inte ser sig som idrottare alls.
”De första tio kapitlen handlar om hur vi går från vanor till uppfinnarkraft. Sedan följer tio kapitel där man kan lära av personer som till exempel parkourvärldsmästarinnan Miranda Tibbling. Utöver det finns konkreta, praktiska förslag man kan använda sig av.”
Jesper har valt en berättande form där forskning, intervjuer och personliga erfarenheter vävs samman.
”Det är storytelling, men jag stärker det med teser och forskning. Jag delar också med mig utav exempel från mitt privatliv och min egen resa.”
Han lutar sig också mot svensk forskning som pekar på ett tydligt skifte i hur unga människor motiveras.
”När man får passion för någonting väcks ofta ett starkt inre driv att vilja förstå mer. Jag gjorde medvetna val att inte bara skriva tyckande, utan att stärka boken med forskning, intervjuer och perspektiv från många olika fält”, säger Jesper och fortsätter:
”Studier inom Riksidrottsförbundet visar att dagens unga generation i högre grad vill vara delaktig och få vara med och bestämma själva. Kreativitet i träning går helt i linje med den utvecklingen.”
En genomgående röd tråd igenom boken är valfrihet och hjärnhälsa.
”Om jag ger dig ett äpple och säger ‘ät’, då äter du. Men om du får välja mellan äpple, päron – och dessutom lägga till en egen frukt – då börjar hjärnan arbeta på ett helt annat sätt, vilket får hjärnan och kroppen att må bättre i längden. ”
Eller, ett exempel från hans egen vardag som idrottslärare och hur han bygger in kreativitet dagligen på ett enkelt sätt på lektionerna, utan att någon märker det.
”I skolan kan en grupp få göra säg armhävningar och knäböj i cirkelträning.Men varjegång de passerar ett varv ska de själva komma på en ny magövning. Det är ett enkelt sätt att aktivera hjärnan mer och successivt bygga en bättre hälsa både mentalt och fysiskt.
Boken Uppfinnarkraften är också medvetet lite provokativ.
”Varför gör vi burpees? Det finns knappt evidens bakom dem. Vi kör inte Windows 95 på datorn längre – men när det gäller rörelse är vi ofta kvar där.”
Jesper menar att vi i dag konsumerar rörelse istället för att skapa den. Även om många exempel i Uppfinnarkraften hämtas från idrottens värld är boken långt ifrån begränsad till tränare och aktiva.
”Oavsett om du spelar gitarr, är arkitekt, jobbar kreativt eller har ett helt annat yrke så finns det rörelser som påverkar hur du uttrycker dig, hur du tänker och hur du löser problem. Rörelse är inte isolerat till idrott – det är en del av hur vi fungerar som människor”, säger Jesper.
”Inom musik har alla en chans att slå igenom med sin unika röst. Men inom rörelse kopierar vi bara. Det finns nya rörelsetrender i Europa som knappt belyses i Sverige, vilket jag tycker är synd.”
Särskilt viktig menar han att frågan är inom barn- och ungdomsidrott.
”Efter 25 år är det svårare att förändra vanor. Därför är det här mest relevant tidigt – att bygga kreativa vanor som följer med hela livet.”
I dag är frågorna långt ifrån enbart teoretiska för Jesper. Som idrottslärare driver han just nu ett projekt med fokus på kreativ rörelse och hjärnhälsa i skolan.
”Kreativ rörelse är en annan nivå än bara variation. Här aktiveras hjärnan på ett helt annat sätt, vilket på sikt påverkar både beslutsfattande, självbild och välmående”, säger han.
Jesper menar också att frågan om kreativitet i rörelse är extra angelägen i vår samtid.
”I dag frågar man AI för att man inte orkar tänka själv. Det kommer redan rapporter om hur det påverkar vårt sätt att resonera och fatta beslut. Då blir det ännu viktigare att träna hjärnan i situationer där vi måste välja, skapa och lösa problem själva – till exempel genom rörelse.”
Med Uppfinnarkraften hoppas Jesper Skaneby kunna bidra till ett mer öppet, nyfiket och uppdaterat synsätt på rörelse – där kreativitet inte är ett undantag, utan en strategi. För det får oss både mentalt och fysiskt att må bättre.
Jesper Skanebys hemsida: https://moves2learn.com/
Läs mer och köp boken bland annat här: https://www.adlibris.com/sv/bok/uppfinnarkraften-9789189930353
