Del 1 av 2: Varför WTN (World Tennis Number) behövs trots att UTR (Universal Tennis Rating) är bra och pålitligt!

Pelle Fridell & Johan Hultkrantz är förmodligen bättre tillsammans!

Vi ville testa ett helt nytt koncept på Baslinjen.com som ingen har gjort tidigare; vi jobbar enligt konceptet 1 + 1 = 3. Istället för att man skriver en krönika helt på egen hand så kanske den blir bättre om man jobbar ihop på samma sätt som Lennon-McCartney eller grupperna ABBA och Queen där det finns flera personer än en som försöker skapa något bra.

– Finns det verkligen plats för två globala ratingsystem, finns det en marknad för både Android och iPhone?

Det korta svaret är att JA, DET FINNS ABSOLUT PLATS FÖR TVÅ (2) OPERATIVSYSTEM FÖR MOBILTELFONER SAMT TVÅ (2) GLOBALA RATINGSYSTEM trots att UTR är mycket bra!

Helt kort sammanfattning; hoppas att du fortsätter att läsa, detta är bara ett lätt skrap på ytan!

1. Många blandar ihop begreppen ”RATING” och ”RANKING”, Pelle & Johan förklarar hur dessa två samverkar och skapar en fantastisk helhet!

2. Varför ITF:s koncept WTN är KLART bättre än sitt rykte och mycket bättre än du tror!

3. De flesta tennismatcherna i världen är mer eller mindre helt meningslösa, de flesta matcher vinns för enkelt eller förloras för stort, detta är den ärliga sanningen – slöseri med spelarnas, föräldrarnas och coachernas tid och energi helt enkelt!

I denna tvådelade krönika kommer vi att belysa fördelarna och nackdelarna med dessa två ratingsystem, värt att notera är att WTN har kraftiga drag av att vara ett rankingsystem, UTR är ett renodlat ratingsystem, paradoxalt handlar UTR egentligen inte om att vinna – utan om att spela bättre än vad modellen förväntar sig mot just den motståndaren, mer om det senare!

Traditionellt sett har det varit svårt att kommunicera sin tennisnivå till andra spelare om de kommer från andra länder än sitt eget land; om vi helt kort jämför med golfen så har det funnits ett handicapsystem från 0 till 36 från och med slutet av 1800-talet i Europa, det är nog det som UTR och WTN vill uppnå med att förenkla hur bra eller dålig man är på tennis med ett nummer, på samma sätt som vilken tid springer du 5 kilometer på eller hur många kilo du tar i bänkpress.

Självklart kan dessa inte jämföra sig med ATP och WTA samt ITF på juniorsidan som är rankingsystem, dessa är de enda officiella vi har på vår planet. Sedan år 2021 finns det två stycken konkurrerande globala ratingsystem; det ena är amerikanskt och privat/kommersiellt och kostar delvis pengar; UTR. Vill man ha ut maximalt av UTR kostar det cirka 1 400 kronor per år, det finns också en gratisversion av UTR om man nöjer sig med mindre. Det andra systemet är helt gratis, kommer från Internationella Tennisförbundet (ITF) och heter WTN.  Går vi tillbaka 10-20 år i tiden så fanns det över 2 000 olika nationella rating- och rankingsystem i olika länder och regioner så förmodligen är det hög tid att det byggs en global standard. Jämför vi med mobiltelefoner finns det två operativsystem; iPhone och Android och det verkar ju finnas en marknad för båda två, ingen av dessa två system är dåliga, det ena systemet kostar liter mera och det andra systemet kostar lite mindre för att göra en lång story kort!

De nordiska länderna har valt olika vägar!

I Sverige har WTN ersatt Svenska Tennisförbundets system sedan 1.5. 2024, UTR använts mest av juniorer och deras coacher!

I Norge valde det Norska Tennisförbundet att skrota sitt eget system och enbart att köra med UTR sedan 1.1.2019, däremot har förbundet sedan någon månad fattat beslut att köra med WTN från och med 1.1.2026.

I Finland finns ett eget system som heter Tennisässä och är mycket missvisande, WTN har ännu inte införts i Finland men det verkar vara på gång, UTR är det klart dominerande systemet med bra juniorer och deras coacher.

I Danmark införde man formellt WTN i maj 2022, men har även kvar sitt eget danska ratingsystem.

SLUTSATS: Norge satsade i mycket tidigt skede på UTR som enda land i Norden, Sverige och Danmark kör med WTN och Finland har sitt eget system Tennisässä. Förmodligen kommer det inte vara på ovanstående sätt om vi gör en uppföljning om tre år.

Bakgrund UTR

Tennisspelaren Dave Howell från Virginia lanserade UTR 2008 som ett privat företag för att marknadsföra det ratingssystem han utvecklat och framgångsrikt testat i sydöstra Virginia. Alex Cancado från Brasilien, född 1978 och har varit rankad runt 1 200 i världen var en webbdesigner i området, utvecklade en algoritm för att Howells ratingsystem skulle bli operativt. Howell tog med sig några tidiga följare som partners och började koncentrera sig heltid på att utveckla UTR. Det fanns åtta olika medgrundare; värt att notera att en av dessa var svenskar och bosatt i USA; Johan Vareverud.

Under sin tränarkarriär var Dave Howell mentor för amerikanska juniorer som spelade turneringar i Frankrike. I USA tävlar juniorer i flera olika rankingsystem. Det vanligaste är PPR-systemet (”Points Per Round”) som administreras av USTA. I Frankrike finns däremot ett nationellt system som bygger på vunna och förlorade matcher mellan spelare. Det franska systemet gör det möjligt att skapa matcher mellan spelare med likvärdig nivå, oavsett ålder eller kön. Turneringarna är ofta uppbyggda så att de bästa spelarna kliver in senare i tävlingen. På så sätt kan ett och samma evenemang samla både klubbspelare och proffs – men ändå ge jämna matcher på alla nivåer.

Howell tyckte att det franska systemet gav turneringar som var mycket mer jämna än amerikanska juniortävlingar. För att undersöka detta definierade han en ”tävlingsmatch” som en match där förloraren vinner mer än hälften av det minsta antal game som behövs för att vinna matchen. I ett format med bäst av tre set blir det sju game. En match som slutar 6–3, 6–4 eller jämnare räknas alltså som en tävlingsmatch enligt UTR. När Howell analyserade tusentals juniormatcher i USA visade det sig att bara ungefär en av fyra matcher (27 procent) var tävlingsmatcher, vänder vi på steken så var 73 procent ”inga tävlingsmatcher”, i de nationella juniortävlingarna nådde man cirka 40 procent vilket innebär att 60 procent ”inte vara några tävlingsmatcher”.

Howell skapade UTR efter den franska modellen och utvecklade, tillsammans med kollegor, en algoritm som räknade ut rankingsbaserat på matcher mot specifika motståndare och deras nivå. De gjorde även systemet mer exakt genom att ta hänsyn till antal vunna game, inte bara vinst eller förlust. När systemet användes i Virginia blev juniortävlingarna betydligt jämnare – i nivå med 50–60 procent tävlingsmatcher, vilket motsvarar college- och proffstennis.

Det är svårt att nämna ett exakt datum när UTR släpptes för den stora allmänheten men man kan nog säga runt ‪2015-2016‬ så UTR har i praktiken funnits i runt tio år. En stor fördel med UTR är att de har laddat ned matchresultat under väldigt många år före det blev stort runt år 2015. År 2018 kom IT-bolaget Oracle med i bilden både som systemleverantör och som delägare i UTR.

Bakgrund WTN

Betydligt senare än amerikanska UTR så kom ITF med sitt eget upplägg, WTN; World Tennis Number i oktober 2021. Systemet implementerades i turneringar och seedningar från 1.4.2022. Tidigare användes flera olika nationella ratingsystem, som t.ex. LTA Rating i Storbritannien, UTA och andra nationella poängsystem. Problemet var att spelare från olika länder hade svårt att jämföra nivåer, hitta jämna motståndare och delta i internationella turneringar på rätt nivå. ITF ville skapa ett universellt system som fungerar överallt, för alla åldrar och kön, och som kunde ersätta eller komplettera nationella rankingar. ITF testade som ett pilotprojekt WTN i flera länder före lanseringen för att samla in data, säkerställa rättvisa och kalibrera poängsystemet.

ITF:s  process bestod av datainsamling; ITF samlade in matchresultat från nationella federationer för att skapa en grundpoäng för alla spelare. Sedan kom algoritmutveckling; ett poängsystem skapades som baseras på senaste resultat och motståndarnas nivå, vilket ger en dynamisk rating. Efter det kom olika pilotfaser som testades i utvalda länder och justerades baserat på feedback. Systemet integrerades med nationella federationers databaser, så att spelare automatiskt får en WTN baserat på sina matchresultat.

Syfte med processen var att skapa en enhetlig global standard, göra det lättare för spelare att hitta jämna motståndare, både lokalt och internationellt samt att säkerställa att turneringsseedning blir mer rättvis och transparent.

I nästa del, den avslutande nummer 2 som kommer imorgon söndag 28.12 kommer bland annat att gå igenom paradoxen med att UTR handlar inte om att vinna – utan om att spela bättre än vad modellen förväntar sig mot just den motståndaren. Vi går igenom fördelar och nackdelar med båda dessa system, varför båda behövs samt hur de kompletterar varandra. Båda behövs men de fyller olika syften! Vi hörs och ses imorgon!

Hälsningar från

Pelle & Johan