Fotboll var sporten nummer ett, men sargade knän och en osäker väg framåt gjorde att Saba valde tennis istället. Ifrån en kall skidresort i turkiska bergen berättar han om sin satsning som gått via Båstad till Tsongas akademi på franska rivieran och om vad som krävs för att etablera sig på seniortouren.
Av: Linus Eriksson
Väderappen i iPhonen visar på en plusgrad. Luften är krispig likt en decembermorgon i Sverige. Det bildas klassiska moln framför dig när du andas. Uppe i bergen, 2000 meter över marken, spelas Saba Nanobashvili sin första kvalmatch till i veckans futuretävling i Kayseri i Turkiet. Det är andra i veckan i rad han spelar här. Den första veckan bjöd på bra väder. Om inte sommar så i alla fall bra, svenskt vårväder med plusgrader stadigt över tio. Nu är det annorlunda. Trots den kalla luften tvingas han spela i shorts och en tunn, långärmad tröja. Långbyxorna han hade tänkt spela i hade för stor logga på ena benet för att tillåtas och detsamma gällde den varma hood-tröjan han först klev in på banan i. Som tur är vinner han relativt snabbt. 6-2,6-4 mot hemmaspelaren Ozan Avanoglu, sedan är det raka vägen in till hotellet och värmen som gäller.
Prenumerera för att få åtkomst
Börja prenumerera idag och läs mer av det här innehållet.
SENASTE REPORTAGEN PÅ BASLINJEN:
- Så byggde USA världens starkaste tennisnation – här är modellen bakom Gauff, Fritz och generationen som förändrade sporten
- Morgonträning, kladdkaka och tennisdrömmar – tvillingarna Paskasch pushar varandra varje dag
- Svensken bakom USA:s tennislyft: “Sverige gör exakt samma misstag som vi gjorde för 15 år sedan”
- Från freshman till odödlig – Måns Dahlberg lämnar Virginia som dubbel NCAA-mästare
