Från kung Gustaf V:s tennisintresse till världsstjärnorna i Kungliga Tennishallen. Stockholm Open har en historia som sträcker sig långt utanför dagens ATP-kalender.
Av: Mario Blanco Shevchenko
Det är inte varje dag man förknippar en svensk kung med tennis. Men Gustaf V var faktiskt en av sportens tidiga svenska entusiaster. Under en resa till England 1879 kom han i kontakt med lawn tennis och tog med sig intresset hem till Sverige.
Kungen spelade själv under pseudonymen Mr G – också ett rätt bra artistnamn om han hade fått för sig att bli rappare. Tennisintresset höll i sig långt upp i åren. Han var dessutom en av personerna bakom Kungliga Lawn Tennis Klubben, som grundades 1896.
Den 22 oktober 1943 invigde Gustaf V Kungliga Tennishallen på Lidingövägen. Drygt 25 år senare skulle hallen få en internationell turnering som kom att bli en återkommande del av den svenska idrottskalendern.
Drömmen om en internationell turnering
Stockholm Open grundades 1969. En av de drivande personerna bakom satsningen var Sven Davidson, tidigare svensk tennisstjärna. Tillsammans med andra krafter inom svensk tennis ville han skapa en turnering som kunde locka världseliten till Stockholm.
Det var en intressant tid att starta en sådan tävling. Året innan hade tennis gått in i Open Era. Amatörer och professionella spelare fick nu tävla mot varandra, vilket förändrade förutsättningarna för hela den internationella sporten.
Ambitionen var att ta vara på den nya utvecklingen, locka stora namn och samtidigt skapa intäkter som kunde bidra till svensk ungdomstennis.
Premiären 1969 visade att arrangörerna menade allvar. Rod Laver fanns bland deltagarna och startfältet höll en nivå som få nya turneringar kunde matcha. Den första singeltiteln gick till Nikola Pilić, som besegrade Ilie Năstase i finalen.
Stockholm hade fått en internationell turnering på riktigt.
När tennisens största namn kom till Stockholm
Under 1970- och 80-talen etablerade sig Stockholm Open på den internationella touren. Turneringen lockade återkommande några av världens bästa spelare.
För svensk publik sammanföll det med landets kanske starkaste period inom herrtennisen. Björn Borg blev en världsstjärna och John McEnroe från USA en av sportens mest omtalade profiler, vilket bidrog även till det svenska intresset. Det var en tid då svensk tennis hade ett internationellt genomslag som är svårt att jämföra med dagens.
McEnroe trivdes dessutom bra i Stockholm. Han vann turneringen flera gånger och blev en av dess stora profiler. Men det var inte alltid hans spel som skapade rubriker. Hans temperament var lika välkänt som hans volley och under en semifinal 1984 hamnade han återigen i konflikt med domaren.
Det var McEnroe i ett nötskal. Världsklass på banan, men sällan särskilt långt från ett utbrott.
Globen blev en tennisboll
1989 flyttade Stockholm Open från Kungliga Tennishallen till den nybyggda Globen. Det var ingen slump. Under 1980-talet hade intresset för svensk tennis vuxit så mycket att den gamla hallen inte längre räckte till. Arrangörerna tvingades säga nej till tusentals människor som ville köpa biljetter.
Globen löste kapacitetsproblemet. Och premiären blev en succé. Omkring 118 000 personer betalade entré under turneringsveckan. Ivan Lendl vann singeltiteln efter finalseger mot svensken Magnus Gustafsson.
Globen var dessutom en ganska tacksam byggnad för en tennisturnering. Den såg, om man var på det humöret, ut som en gigantisk tennisboll.
Men framgången blev svår att upprepa. Efter premiäråret började publiksiffrorna sjunka. Det svenska tennisintresset hade varit exceptionellt under 1980-talet, men när de svenska framgångarna inte längre var lika självklara blev det svårare att fylla den stora arenan.
Det märkliga var att intresset fortsatte att falla trots att startfälten höll mycket hög klass. 1994 fanns ett ovanligt starkt startfält på plats, men publiken svek ändå. Ekonomin blev alltmer ansträngd och turneringens framtid började ifrågasättas.
Efter 1994 års upplaga lämnade Stockholm Open Globen och flyttade tillbaka till Kungliga Tennishallen. I samband med 1995 års turnering hade tävlingen också fått en lägre sportslig status. Därmed var en epok över. Stockholm Open hade lämnat sin storhetstid som en av de högst rankade tävlingarna på touren bakom sig.
Globenåren blev både en höjdpunkt och en påminnelse om att en större arena inte automatiskt innebär ett större eller mer hållbart evenemang.
En ny tid för Stockholm Open
Återkomsten till Kungliga Tennishallen innebar en förändring av turneringens förutsättningar. Stockholm Open fick en lägre sportslig kategori och en annan ekonomisk verklighet att förhålla sig till.
Det har inte hindrat stora spelare från att komma till Stockholm. Roger Federer vann turneringen 2010, och genom åren har flera generationer av internationella profiler tävlat om titeln.
Men tennisens ekonomi har förändrats. De största turneringarna har blivit allt mäktigare, kalendern är tätare och konkurrensen om spelarna hårdare. I dag är Stockholm Open en ATP 250-tävling, där vinnaren får 250 rankingpoäng. Det är långt ifrån den status turneringen hade under början av 1990-talet.
Samtidigt har tävlingen en modell som skiljer den från många kommersiella idrottsevenemang. Den ägs och drivs av tre ideella organisationer: SALK, Stockholms Tennisförbund och KLTK. Eventuella överskott går tillbaka till föreningarnas ungdomsverksamhet. Enligt turneringens egen historik har över 60 miljoner kronor delats ut på det sättet.
Det är en konkret koppling mellan den internationella tävlingen och arbetet med att utveckla svensk tennis.
Nästa kapitel
Stockholm Open har haft sina upp- och nedgångar. Globenåren visade hur stort evenemanget kunde bli, men också hur svårt det är att behålla ett sådant publikintresse över tid. Återkomsten till Kungliga Tennishallen blev början på en ny period, med andra förutsättningar och en annan roll på touren.
Tennisvärlden ser annorlunda ut i dag. Pengarna är större, kalendern tätare och konkurrensen om spelarna hårdare. Men det finns möjligheter att bygga vidare på det som redan finns: en lång historia, en klassisk spelplats och en tävling med stark koppling till svensk tennis.
Det handlar också om att hålla tennisintresset levande i Sverige. Vår ansvarige utgivare Linus Eriksson på Baslinjen arbetar för att ge sporten större utrymme och få fler att upptäcka allt som tennisvärlden har att erbjuda.
För egen del känner jag mig både tacksam och välsignad över möjligheten att få dela med mig av mina tankar om sporten och samtidigt representera Baslinjen som reporter under Stockholm Open. Att få bevaka en turnering med den här historien är något jag verkligen uppskattar.
Stockholm Open behöver inte återskapa Globenåren för att blicka framåt. Det handlar om att fortsätta utvecklas, locka nya generationer av spelare och publik och hålla tennisintresset levande. Efter mer än ett halvt sekel är nästa kapitel fortfarande oskrivet.
https://www.svd.se/a/gPl06k/dags-for-stockholm-open-hojdpunkter-vi-minns
https://www.atptour.com/en/tournaments/stockholm/429/overview?utm_source=chatgpt.com
https://www.kltk.se/aktuellt/kltk/invigning-av-kungl-tennishallen/?utm_source=chatgpt.com
https://www.kltk.se/historik/?utm_source=chatgpt.com
https://www.stockholmopen.se/sv-se/event-info/finalresultat?utm_source=chatgpt.com
https://www.stockholmopen.se/sv-se/event-info/1980-1989?utm_source=chatgpt.com
https://www.stockholmopen.se/sv-se/tournament/history?utm_source=chatgpt.com
Det är otroligt konstigt att ATP har en tävling vars poäng inte räknas in till slutspelet visste inte om det och blev överraskad. Men mästa år ligger SO i oktober igen?
Ja det är lite märkligt kan jag också tycka. Men nästa år är den tillbaka tidigare i kalendern igen ja. 🤙🏼