Riksdagen reagerar: “Exemplet från Svenska Tennisförbundet är extremt oroande”

Inför Svenska Tennisförbundets ödesval på söndag har debatten vuxit långt utanför tennisens egna korridorer. Frågan diskuteras nu i riksdagens kulturutskott – där frågor om pengar, makt och inflytande väcker skarp oro. Flera ledamöter varnar för en utveckling som kan förändra idrottens demokratiska fundament.

Text: Linus Eriksson. Omslagsbild: ArildV

Det som under vintern och våren vuxit fram som en infekterad maktkamp inom Svenska Tennisförbundet har nu nått en nivå få hade förutsett. Diskussionen om sponsring, inflytande och styrelseposter har inte bara splittrat Tennissverige – den följs också med växande intresse från politiskt håll.

I riksdagens kulturutskott, som ansvarar för frågor kopplade till idrott, kultur och civilsamhälle, har processen inom tennisen noterats och följts noggrant. Här formas ramarna för statens relation till idrottsrörelsen och föreningsidrotten.

Björn Wiechel (S), ledamot och gruppledare i utskottet, bekräftar att frågan inte passerat obemärkt:

– Vi har följt frågan inom Tennisförbundet med intresse. Socialdemokraterna står upp för idrotten som en demokratisk folkrörelse. Självklart är det välkommet med sponsring till lag och föreningar, men man ska inte kunna köpa sig inflytande.

Den skiljelinjen, mellan nödvändig finansiering och otillbörlig påverkan, återkommer hos flera av ledamöterna. För Vasiliki Tsouplaki (V) är grundprincipen tydlig: idrotten måste få stå fri från att påverkas utifrån.

Hur ser du på att företag och privatpersoner aktivt är med och sponsrar svensk idrott?

– Vi ser positivt på att privata sponsorer är med och stöttar upp idrotten. Samtidigt måste det finnas en stabil offentlig finansiering, just för att idrott är en offentlig angelägenhet och det är viktigt för hela samhället att vi har en stark idrottsrörelse. Men det är också viktigt för att idrotten ska kunna vara fri och kunna fatta sina egna beslut utan att vara beroende av några enskilda personers vilja att ”ge”.

När frågan konkretiseras – vad händer om dessa resurser villkoras för inflytande – skärps tonen markant.

– Det är oerhört problematiskt. Idrotten ska styras av sina medlemmar och vara fri från mutor eller att pengar används som ett maktmedel för att påverka. Exemplet från Svenska Tennisförbundet nu är extremt oroande.

Samtidigt finns en samsyn över blockgränserna om att sponsring i sig är både legitim och nödvändig. Malin Danielsson (L), vice ordförande i kulturutskottet, beskriver det som en viktig del av ett starkt civilsamhälle.

– Liberalerna ser mycket positivt på att företag och privatpersoner sponsrar svensk idrott. Det stärker idrottsrörelsens oberoende från politisk styrning och bygger lokalt engagemang.

Men även här finns en tydlig gränsdragning och en principiell skepsis när ekonomiska resurser kopplas till inflytande.

– En grundläggande liberal princip är att värna föreningsdemokratin och idrottens självständighet. Att villkora sponsring med styrelseposter riskerar att urholka medlemmarnas inflytande och flytta makten från medlemmarna till finansiärerna. Även om avtal är frivilliga, måste idrottens ideella kärna och demokratiska struktur alltid skyddas från att kommersialiseras på ett sätt som underminerar dess syfte.

Vem har ansvaret för att reda ut vad som är förenligt med svensk föreningsidrott och demokrati när en situation i gränslandet uppstår, likt denna? På Riksidrottsförbundets (RF) hemsida står det att deras uppgift är just att ”stödja, företräda, leda och samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt””. Tsouplaki betonar behovet av stöd och tydliga regelverk när hon får frågan om RF:s roll i situationen som uppstått inom tennisen.

– Riksidrottsförbundet har en viktig roll i att stötta specialidrottsförbund i komplicerade situationer och att ha regelverk som skyddar föreningsdemokratin.

Danielsson är inne på samma linje, men med fokus på självreglering:

– RF bör ta ansvar för att utveckla eller rekommendera ett ramverk eller en uppförandekod för sponsring. Detta skulle hjälpa förbunden och föreningarna att navigera kommersiella intressen på ett sätt som värnar föreningsdemokratin, transparensen och idrottens integritet.

Parallellt med den akuta och dagsaktuella maktfrågan, som ligger högt upp på nyhetsrapporteringen som följs i utskottet hos de politiska partierna, kan man fundera över ett annat intressant och spännande ämne: framtiden för svensk tennis. Sverige har skördat stora framgångar inom tennisen och har under decennier varit närmast ett varumärke för landet Sverige.

Vad tror ni behövs för att nästa generation barn och ungdomar ska börja spela tennis och att svensk tennis ska kunna återta en ledande position i världstennisen?

Vasiliki Tsouplaki:

– Till att börja med måste vi se till att alla barn har möjlighet att hålla på med idrott. Det ska inte vara föräldrars plånbok som avgör. Kostnaderna är ett av skälen till att barn och ungdomar lämnar idrotten eller aldrig börjar. Både stat och kommun har en viktig roll i att stötta tennisföreningar och skapa bra träningsmöjligheter.

Hon pekar också på en tydlig förändring i idrottslandskapet som även de än mer insatta i svensk tennis sannolikt kan skriva under på.

– Vi ser att många av de spontanidrottsytor som tidigare fanns för tennis har försvunnit och det är synd då det hjälpte till att skapa intresse för sporten.

Specifikt för elitidrottare och de som vill göra en satsning mot världstoppen säger Tsouplaki:

– Vi måste också se till att vi har schyssta och bra villkor för våra elitidrottare som kan inspirera en ny generation. Vi vill se till att CSN-regler och socialförsäkringar anpassas efter de speciella förhållanden som elitidrottare lever under.

Malin Danielsson nämner även hon vikten av anläggningar, tillgång och långsiktighet.

– För att återväcka svensk tennis, och all annan idrott, krävs en politik som fokuserar på bredd och tillgänglighet. Politikens främsta uppgift är att säkerställa att det finns tillräckligt med idrottsanläggningar, som tennisbanor, och att de är tillgängliga till rimlig kostnad. Regeringen har därför gjort en storsatsning på idrottsanläggningar där Riksidrottsförbundet tillför 240 miljoner kronor under 2026 för att delfinansiera nybyggnad och renovering av idrottshallar och andra idrottsmiljöer runt om i landet.

Danielsson fortsätter:

– Genom att stärka grundförutsättningarna för klubbarna och sänka trösklarna för att börja spela, skapar vi den breda bas ur vilken framtida elitspelare kan växa fram, helt i linje med idrottsrörelsens egen styrning.

På söndag fattas beslutet om vilken väg svensk tennis vill gå framöver. Det är inte längre bara ett ordförandeval. Det som står på spel är var gränsen går – mellan pengar och inflytande, mellan sponsring och makt. En fråga som övriga idrottsförbund följer med spänning, då det potentiellt kan flyttas gränser som påverkar all föreningsidrott i Sverige framöver. Men oavsett utgången har processen redan flyttat vidare. Från styrelserum, regionmöten och viskande i korridorer – hela vägen upp till Sveriges högsta politiska nivå.

Fotnot: Vi har givit alla riksdagspartierna chansen att med kort varsel ge sina svar på frågorna. Några har inte återkopplat medan andra kortfattat har uttryckt oro över sponsring och villkorad maktpåverkan.