Sveriges tennislandskap ser idag olika ut beroende var i landet man geografiskt är placerad. Storstadsklubbarna har ofta långa kölistor och lider av banbrist medan landsortsklubbarna är beroende av enstaka eldsjälar som kämpar för att fylla på tennisskolorna. De senaste åren har kommersiella akademier startats upp och privattränare fortsätter bedriva verksamheter lite varstans. Var någonstans ska just din klubb placeras på den här kartan? Vad blir varje enskild förenings uppgift? Vad är ens identitet?
I den här serien, som spänner över två delar, pratar vi med totalt fyra klubbchefer i olika föreningar. I den här första delen samtalade Frej Johnson, Spårvägens TK med Jonas Tydén, USIF.
Del två släpps som podd den 19 juli.
Av: Linus Eriksson
– Vi har som ambition att vara Stockholms trevligaste tennisklubb, svarar Frej på den inledande frågan vad Spårvägens TK är för tennisklubb och ämnar ha för identitet.
Klubben skulle formulera en identitet och flera tillfrågade personer tyckte just trevlighet genomsyrade flera delar av verksamheten. Dessutom fungerade det bra som slogan.
– Så vi satte det på hemsidan och sedan fick det växa fram. Nyckeln när man ska definiera sig är att det måste få ta lite tid, annars blir det lätt en skrivbordsprodukt men inget händer därefter. Det är bättre att en sådan här sak får växa fram genom verksamheten.
Frej tillägger att en annan dimension är om man är en bredd- eller tävlingsklubb och den identiteten.
– Om man har en liten eller stor elitsatsning är mål man får sätta upp och jobba efter snarare än något man är just nu och bara kan bestämma.
USIF, Upsala Studenters Idrottsförening, är en klubb som vill ha det mesta hos sig. Man ska kunna satsa på sin tennis i klubben samtidigt som de bedriver vuxen- och breddtennis. Helheten är viktig.
I Uppsala finns två stora tennisklubbar, USIF och Upsala TK. Klubbarna tillhör region Mitt där de två föreningarna är de största i regionen.
– Jag har bara varit i USIF i ett och ett halvt år, men klubben har en historia med framgångsrikt tävlande. Alla i klubben vill nog inte ha en elitsatsning eller tycker det är särskilt bra bra, men jag känner att vi har en bra balans. Man kan inte bara ha antingen eller, men det behöver synka på ett bra sätt.
Dessutom, tillägger han, blir det svårt att satsa på elit om man inte har bredd.
– Sen jag kom till klubben har vi satsat på att bygga båda delarna genom medlemsaktiviteter som är trevliga och roliga. Bara för att vi åker på ITF-tävlingar med gymnasiet utesluter det inte trevliga Americano-tävlingar på hemmaplan eller ett grymt KM.
Någon risk med att en klubb blir spretig om man vill ha allting ser han inte.
– Man kan inte vara bäst på allt men ganska bra på många saker.
Både Frej och Tydén är eniga tanken att en tennisklubb, oavsett storlek, ska kunna erbjuda en bra fostran upp till att spelarna är 13-14 år gamla. Behöver spelaren därefter ta sig vidare till en annan miljö är det en del av ett naturligt kretslopp. Så som fallet är i Spårvägen just nu.
– Vi utger oss inte för att vara en tävlingsklubb för spelare över 16 år, det vore en utopi att säga det före vi eventuellt får till en utbyggnad av hallen, berättar Frej. Man ska inte försöka vara en klubb för alla om det inte går. Det finns många utmaningar, exempelvis så har vi dålig handikappanpassning i vår hall för vi har mycket trappor i byggnaden, då kan vi inte utge oss för att vara en klubb som tar hand om rullstolstennis.
Har det blivit svårare att veta sin roll som klubb i och med akademiernas intåg på tenniskartan?
– Mitt ansvar som klubbledare är att genomföra det medlemmarna vill, börjar Frej svara. Någonstans måste deras vilja komma in här, och den viljan är sannerligen inte baserad på privata akademiers syften utan handlar om helt andra värden.
Tydén fyller på:
– Akademier är jätteviktiga. Jag önskar kanske att de hade kommit till ännu tidigare för det behövs olika alternativ. USIF är en stor klubb i region Mitt som tillsammans med UTK har mest resurser, så det är viktigt att vi och UTK tar hand om tävlingsjuniorers satsningar – vem ska annars göra det? Vem ska vi skicka spelarna till, så att säga? Därför blir det naturligt att vi blir en liten hub med tävlingstennisen i regionen.
Frej:
– Spårvägen, som liten till medelstor klubb i Stockholm, blir en form av plantskola. Svensk tennis är beroende av att samarbete finns och fungerar för klubbar som oss när det gäller spelare som vill fortsätta sin satsning. För oss ligger eventuella samarbeten med andra klubbar främst i matchutbyten och just att skicka spelare vidare när vi inte längre kan tillgodose behovet av mängd eller fysträning längre.
Frej berättar att han och personalen alldeles nyligen haft en diskussion just om hur man ska gå vidare med sina tävlingsspelare. Ett gediget arbete har gjorts för att få upp en grupp tävlingsspelare som man nu behöver bereda plats för. Hur ska man göra det? Och vad skulle det ge för effekter på övriga verksamheten.
– Behöver vi ändra inriktning på klubben på något sätt om vi vill fortsätta ta hand om de spelarna? Vi är inte riktigt framme i något svar där ännu.
Både Frej och Tydén har tidigare varit verksamma i andra föreningar i Stockholmsområdet och upplever båda två att det inte varit solklart vilken identitet eller inriktning de klubbarna haft eller velat ha. Skulle det behövas guidning från region eller förbund vad gäller vad varje enskild klubb ska ha för fokus?
– Jätteintressant frågeställning, svarar Frej spontant. Jag tror inte att regionen ska bestämma vilken typ av klubb vi ska vara. Kanske det skulle kunna finnas råd eller riktlinjer för vad man passar för att vara för typ av klubb utifrån hur många som spelar tennis, vilken verksamhet man har idag, utrymme och så vidare. Men jag tror till slut det är medlemmarna som bestämmer i alla fall.
Tydén:
– Blir man placerad i ett fack finns en risk att det dödar ens glädje, engagemang och driv, tror jag. ”Ni är bara här och får inte drömma”. Charmen med mindre föreningar är att det ibland kommer fram en spelare eller två – varför ska det inte få göra det?
Är er upplevelse att de flesta klubbarna i landet har stenkoll på vilken typ av identitet man har idag?
– Nej, svarar Frej. Det känns inte solklart. Man kan ana ifall en klubb har mer fokus på bredd eller tävling baserat på tävlingsantal och genom värdeorden som man tagit fram. Men definitionerna på klubbens roll känns ofta rätt luddiga.
Hör när Frej Johnson gästade podden:
Fredag 26 juli gästar även Jonas Tydén podcasten, håll utkik efter det avsnittet när det släpps!
